I huvudet på Rojsdotter

Det är så himla tråkigt för Ellen i denna värme, för hon kan ju inte hoppa i plurret och svalka sig och av hänsyn till henne så drar inte heller resten av familjen till stranden direkt utan vi svettas ikapp med henne. Vi gör små utflykter i närheten av vatten i stället, går på barnvagnspromenader, spelar spel, tittar på tv och pysslar. Försöker att sitta ute så mycket som möjligt och njuta av denna fantastiska sommar men det känns ärligt talat rätt trist. Jag hade sett fram emot en sommar där hela familjen ligger på stranden med kompisar och badar, solar, äter ballerinakex som smält i solen och tjötar på värmen och om att man vill ha en till glass. Nåväl, en del av det där får jag ändå bara det att stranden och badet uteblir.

 

I går var vi på en liten utflykt till Görväln slott med omnejd och hade picknick precis vid vattnet. Både vi, Ellen och Edvin njöt av svalkande vindar och vi spelade spel och åt goda äggmackor.

 

 

 

och så går Ellen och bryter benet! Kan det bli mer oturligt! En lite för snabb tur på sparkcyckeln och olyckan var framme....

 

 

Vi hade sett fram emot lata dagar på stranden men vem vill ligga där och plågas i värmen när man ändå inte kan bada och svalka sig?! Stackars, stackars Ellen. Hon är så tapper där hon ligger/sitter med sitt helgipsade ben. Det blir en hel del tv, ipad och telefonspel för hennes del framöver även om vi tror det blir bättre när hon får rullstol senare i eftermiddag. Vi ska få hyra en nämligen och då kan hon ju ta sig fram små sträckor själv. Som det är nu får Kalle bära henne överallt och det är ganska slitigt på rygg och nacke. Speciellt som han redan har nack- och ryggproblem sen tidigare. Vi har också fått låna grannens sulky och den tog Kalle och Ellen igår på en tur när de gick upp till centrum för att handla medicin och kolla lite på BR leksaker.

 

 Titta så fint Edvin färgmatchar mormor...

 

I år firade vi midsommar tillsammans med en bunt grannar samt lite olika vänner till Nina, vår granne som liksom höll i festligheterna. Vi satte upp ett stort partytält utanför hennes hus och använde oss av hennes kök och vardagsrum. Så himla snällt att öppna upp sitt hem till så många. Vi blev 17 vuxna och 12 barn! Här har vi värdinnan Nina, i röda byxor, tillsammans med några av alla som firade.

 

Och trots att det var småkallt och duggade lite nu och då, så var festen väldigt lyckad. Trevliga människor och god mat, Kalle spelade lite gitarr så att barn och några vuxna kunde dansa kring en fint gjord midsommarstång. Det var knytis både till lunch och fika. Jag hade gjort min goda lemoncurd- och jordgubbstårta samt hade med mig några jordgubbar extra till folk att smaska på. Andra hade sill, bröd, potatis och västerbottenpaj. Ja, bordet var fullt av läckerheter och alla åt sig mätta!

 

 

Sista två veckorna har jag till och från haft problem med mjölkstockning och nu har detta även utvecklats till en inflammation samt en infektion. Så det blir antibiotika ett tag framöver nu och förhoppningsvis tillfrisknar jag snart. Jag vill bara säga att SHIT vad ont det gör! Det är rött och ömt på utsidan av bröstet, ömt inuti och ilar, rent smärtsamt att amma och dessutom får man feber, frossa (då och då) och jätteont i muskler, leder och jag fick dessutom jätteont i huvudet. Som ni förstår har sista tiden inte varit så aktiv och rolig för min del....

 

Lite har jag dock hunnit med och livet rullar ju på, oavsett hur man själv mår. Ellen har varit och tittat på clownen Manne och hans två clownkompisar, tillsammans med sitt dagis. Det var jätteroligt, tyckte hon och jag blev glad över att höra att de äntligen fick göra nåt lite speciellt på dagis. I dag skulle de gå på utflykt till en stor lekpark och ha med sig picknick. Så jag packade hennes lilla ryggsäck som hon fått av mormor i present med pastaskruvar, morots- och paprikastavar, körsbärstomater, smörgås med skinka, plommon och dricka. Hoppas hon blir nöjd med matsäcken.

 

Kalle fick vara hemma och jobba igår för att kunna avlasta mig lite. Jag hade rätt bra ork igår trots allt så vi tog en härlig promenad och tittade på omgivningarnas kolonilotter. Det är så himla fint nu överallt när det blommar och doftar överallt.

 

 

Vår odlingslott prunkar med spenat framförallt. Allt kommer så smått men tyvärr är det lite för mycket stora träd över vår lott, så sådär riktigt kanon växer det inte pga att solen inte når fram med sina strålar på perfekt vis. Tror nog dock att några av jordgubbarna hinner bli klara till midsommar! 

 

Nationalfirandet gjorde vi på Hässelbyslott (precis som åren innan) och i år fick vi med oss vår granne Nina med hennes barn Vera och Gabriel. Kidsen åkte karusell och vi hade picknick och satt i grönskan och lyssnade på skolkörer som sjöng för oss ifrån scenen.

 

 

Det var mysigt! Mycket folk. Ellen och Vera leker jättefint tillsammans och det är så roligt att hon fått en tjejkompis. 

 

Det har varit långhelg och vi åkte ner till Kalmar för att hälsa på mina föräldrar. Äntligen fick vi träffa Berta. Hon är så söt! Men aj aj vad hon bitts och när hon inte gör det, så slickar hon.... ha ha. Ellen och hon har busat och busat hela helgen, så ni må tro Berta sov gott när vi åkt hem.

 

Jag kan stolt presentera klumpen i magen! Det var en stor guldklimp, så inte undra på att min mage var jättestor på slutet! 5040 g och 56 cm lång var han vår underbara son. Född kl: 03.31 den 6 maj.

 

Här ligger vi och gosar på morgonkvisten. Han är bara några timmar gammal! Jag är SÅ lycklig, glad och tacksam för att vi lever och mår bra! Hormonerna gör att man inte kan sluta le.

 

Han har fått namnet Edvin. Det tog tid att välja namn och vi var inte helt säkra förrän vi sett honom men nu känns namnet rätt. Smeknamnen är många men Eddie, klumpen och dirren (som i direktör/dirigent beroende på beteende) är poppis, liksom lillebror.

 

Ellen fick träffa honom tillsammans med farfar som passat Ellen under hela vår sjukhusvistelse, på kvällen samma dag och hon är så otroligt stolt över att ha blivit storasyster och är väldigt försiktig med honom. Först vågade hon inte ens röra vid honom mer än nån sekund i taget.

 

Passar på att tacka för alla fina gratulationer på facebook och sms och för de fina blommor, presenter och låneprylar från våra härliga vänner. Det är så himla gulligt av er och vi känner oss riktigt rörda över ert engagemang och glädje.

 

Extra stort tack till farfar som passat Ellen hela tiden och till våra närmaste grannar som fixade en fin middag på hemfärdsdagen, gav både oss och Ellen fina presenter samt var barnvakt över natten (Ellen sov över hos Anna och Tomas tillsammans med bästisen Alfred och Elliot och det var såklart jättespännande och gick HUR BRA SOM HELST.) så att vi kunde koncentrera oss på Edvin. Till sist TACK till Josefine som skickat kassvis med kläder och prylar, blöjor och bindor och andra bra och ha-grejor.

Jaha, inget nytt under solen då vi snackar tillökning, tyvärr. Denna veckan är min mamma på besök och det är himla skönt med sällskap nu för då tänker och längtar jag inte riktigt lika mycket. Vi försöker hitta på något varje dag att roa oss med och hittills har vi shoppat lite, gått i affärer, varit med Ellen på 4H-gård och ridit, fikat och storhandlat och ja.... lite av varje. I lördags fyllde jag 39 år och det firades med smarrig morotskaka, som mamma bakade!

 

Det där med att vänta på något har aldrig varit min starka sida och även om jag har tagit det ganska cool och inte försökt tänka så mycket på att det faktiskt snart ska bli en till i familjen så börjar det bli (om inte omöjligt) så mycket svårt att undvika märka att det börjar dra ihop sig. Nu är det ca 4 veckor kvar, jag har "gått in" i v. 37 och magen är stor och tung och jag känner mig både trött, ovig, småkorkad och väldigt virrig så fort jag blir minsta stressad. Och så har jag rätt mycket krämpor tycker jag. Småont här och var och det är smärtsamt att gå och stå någon längre stund, lika så sitta på hårt underlag. Men jag biter i hop. Det blir ju något alldeles fantastiskt i betalning för allt detta, så småningom. Vi är faktiskt väldigt förberedda denna gången vad det gäller inköp av diverse. Vi har fått vagnen på plats, bilstol och babysitter, babygym, alla tänkbara stl på kläder osv. Med andra ord så får han gärna komma nu! Jag har inte packat den berömda väska än dock. Det borde jag kanske göra?!

 

Ful bild på mig men kanske kul för er att se magen. Ursäkta suddigheten, men det är inte lätt att fota sig själv! Och ni sminkar och stylar väl inte heller er när ni bara går hemma och skräpar!?? Den där cykeln i förgrunden är det tänkt att jag ska träna bort magen på sen, senare i sommar! 

 

 

 

Oj, jag hade ingen aning om att det var så länge sen jag skrev nåt i bloggen! Jag var helt säker på att jag skrev något i februari men tydligen inte, eller så blev det aldrig uppdaterat!? Nåväl, jag ska försöka summera vad som har hänt. 

Låt se.... Vi har varit sjuka. Först fick Ellen vinterkräksjuka eller något i den stilen. Spydde en natt, mådde sedan ganska mycket bättre men hade inte aptit eller ork på kanske 4-5 dagar. Eftersom hon inte kräktes mer än där på natten bestämde vi oss ändå för att åka till Kalmar dagarna efter och hälsa på mina föräldrar samt gå på Ola 40-årspartaj. Det var väl halvlyckat! Jag blev själv dålig på söndagen sen och mådde dåligt ett par tre dagar och därefter blev Kalle smittad. När vi kommit hem igen ringde mamma och berättade att även de blivit sjuka! Som tur var kräktes inte vi utan hade "bara" diarre, var hängiga, aptitlösa och hade lite feber osv. Men det räcker ju gott, det. Usch och fy!! OCH för er som inte vet (vilket jag inte gjorde) så är det just den lösa magen och diarren som smittar värst, inte spyorna man är så noga med att städa och sanera efter. Kan vara bra att veta, att det är ännu viktigare att klorera och sanitera extra noga efter det andra också, med andra ord! Nog om detta äckliga.

 

Nu till det roliga! Festen var jättetrevlig! Ola strålade, alla var glada och vi blev bjudna på massor av god mat!

 

Jag spenderar dagarna med att frysa numera. Det sägs att man som gravid kan svettas ovanligt mycket och ofta känna sig varm och obekväm. Vid förra graviditeten stämde det in på mig men nu är jag frusen värre och ändå har vi inte speciellt kallt. Som mest tror jag vi haft neråt minus 10 på sin höjd men jag har inte så bra kläder, ska väl tilläggas. Än så länge kommer jag i min kappa (nätt och jämt) men den är faktiskt ganska tunn. Den stora röda dunjackan som hade varit ett bättre val når inte runt magen längre. Dock är jag alldeles för snål för att köpa mig en varm jacka för dessa typ två månader som är kvar.... men värst är nog ändå nedre regionerna. Min täckkjol som jag hade hela förra vintern är inte att tänka på, så smal som den var i midjan och inga byxor får jag på mig. Jag kommer i några få tights, thats it. Med mina kraftiga lår så finns det inte gravidbyxor att inhandla heller. H&M är de som säljer på stan och deras jeans och byxor är alla av yberslimmad modell. Alltså spikraka smala ben. Midjan är lagom men jag får inte på dem över låren! Tänk att det inte finns "vanliga" byxor!?? Bara sånna som heter slim, superslim osv. Det är faktiskt ett rent helvete! Usch så dåligt också känner jag. Det finns väl massor av tjejer som även blir lite rundare om ben och stuss under graviditeten?! Nu ska tilläggas att jag ALLTID har problem med att hitta byxor, även när jag inte är gravid. Mina ben har inte ändrats, bara utbudet som har försämrats avsevärt.

 

Vad har hänt sen sist? Ja en hel del trots allt. Jag och Kalle var barnvakt åt granngrabbarna för lite sen. Det gick jättebra och barnen lekte, klädde ut sig och åt middag tillsammans.

 

Vart tar tiden vägen? För att inte tala om orken? Jag har så dålig ork just nu att det är löjligt. Jag skyller inte allt på graviditeten för det är också detta trista, gråa, småkyliga slasket utanför fönstret som vi kallar väder som gör att man tappar energi, sug och lust. Så att det plötsligt slog om och blev kallt samt att det kom lite vitt på backen, gjorde verkligen gott, även om jag ändå är trött och vissen som en gammal amarylis....

 

Nåväl, jag ska ju inte klaga egentligen. Bebisen där inne mår fint, jag kan fortfarande gå, stå och sova hyfsat de flesta nätter (även om jag ligger mycket vaken så är det inte hela världen) utan att ha värk, kramp eller öm mage (som jag vet väntar mig så småningom) men det är nog det som är jobbigast ändå just nu. Graviditeten. Det ställer till en del beskymmer trots allt, det gör det. Men det är ju för en sån underbar sak, så vad står man inte ut med!?? Det är ju dessutom en så kort tid av ens liv, trots allt, som man går gravid. Sen kommer man gnälla över vaknätter, bebispanik och annat.... så var så lugna, det kommer att komma mer klagan, var så säkra!

 

Nya året har börjat friskt hos oss men nu är Ellen lite snorig och hostig men strävar på ändå. Extra glad över att få vara tillbaka på dagis med sina kompisar och så när snön också kom, ja då var ju allt bara underbart. Det är så roligt för de små, med snö och pulka. Igår var vi ute en lång stund med grannarna och idag har Ellen och Kalle varit ute i minus 7 grader för att leta efter en längre, brantare backe. De hittade en större lite längre bort där de hängde ett tag. Den var både kul och läskig enligt Ellen. 

 

 

Jaha, då var den julhelgen till ända... men än är vi lediga och har det gott! I dag åkte mina föräldrar tillbaka hem igen och det känns lite tomt här i huset. Men vi hann med mycket roligt och har haft jättemysiga dagar och julen har varit jättehärlig trots att inte vädret varit något kul alls. Mestadels regn och flera plusgrader! Ändå har det blåst rätt ruggigt. Vi har dock trotsat vädret och varit ute ett tag varje dag och lekt med Ellen, tittat på omgivningarna eller bara promenerat.

 

På kvällen före julafton var jag och Kalle inbjudna till grannarna på lite myskväll. Mor o far fick snällt sitta kvar hemma och titta på tv, utifall Ellen skulle vaknat. Vi pratade och drack cocktails (min var bara juice) och åt snacks. Supertrevligt! Och på julaftonsförmiddagen så lekte barnen av sig lite inför all julmat, godis och tomtebesök! Fast innan dess åt vi en jättegod julfrukost och Ellen fick strumpe-paket till frukosten med tre fina klappar i. Bland annat ett riktblock med olika schablonbilder som man kunde rita dit på varje sida. Dessa prövades med en gång!

 

På juldagen kom Björn och Linnea (Ellens farmor o farfar) och firade lite jul med oss, de också. Vi var ute i ösregnet och gungade Ellen och tog en promenad trots kylan. Det var ändå skönt på nåt vis. Senare på kvällen öppnade vi deras julklappar. Även där massor av fina presenter! Ellen var helt uppspelt och visste nog inte riktigt vart hon skulle ta vägen med alla presenter. Den vackra röda julklänningen från farmor skulle provas med detsamma och den satt som en smäck! 

 

Idag innan mor och far tog flyget hem igen spenderade vi flera timmar på Bromma Blocks där vi strosade runt bland reaplaggen. Vi köpte några saker till lille bebisen och Ellen fick välja ut en present till lilla Elsie som vi ska få snusa och kika på i morgon. Det ska bli spännande. Mor bjöd alla på lunch och vi kollade in allt möjligt. Själv fick jag rea-bh som var jättefin.

 

Nu måste jag värma mig lite mer rester av julmaten..... men Ellen vill mest ha godis... *suck*

 

God jul allesammans!

Jaa, stressad är nog enda ordet som beskriver detta tillstånd jag nu känner men det är inte så värst fysiskt utan psykiskt. Jag hittar inga bra julklappar, hinner inte det jag vill om dagarna, orkar inte riktigt med alla måste, oroar mig för Ellen som varit/är hängig och småsjuk samt inte riktigt är med på noterna då det gäller humöret. Hon är inne i en osäker, ledsen period verkar det som men som tur är, så är hon glad och sprallig där  emellan. Det är massor som händer i styrelsen och alla är precis som jag, upptagna och stressade med annat och kan inte riktigt ta itu med det som behöver göras inom den verksamheten. Åh, samvetet gnager och gnager.

 

I veckan har jag dessutom varit hemma med Ellen två dagar för hon åkte på en ögoninflammation på råga på allt. Snorig, hostig och varm har hon varit i snart två veckor men ändå hängt med och varit pigg nog att gå till förskolan. När ögonen klibbade igen och hon blev röd och narig runt dem kände jag att det var tajm för några dagar i hemmets lugna vrå. Hon har mest vilat och sett på tv. Vi bakade lite pepparkakor också. Kul... i fem minuter sen ville hon titta mer på tv. Hon är helt besatt av Netflix! Finge hon skulle hon titta på tv hela dagarna!

 

 

 

Äntligen har det börjat släppa med huvudvärk och bihålsproblem. Jag känner mig piggare också. Tror faktiskt att jag kan friskförklara mig, i alla fall har jag varit på kursen från och med igår. Praktikperioden inleddes i går med lite jobbsök ihop med de andra som fått praktik inom Svenska kyrkan. Vi satt mest och pratade och fikade men det var trevligt. Sen gick vi ner för att få äta en välkomstlunch i matsalen och för att få träffa våra mentorer. För alla ska nämligen få en mentor. Jag tror jag kommer få en kille som är polis. Han verkar väldigt trevlig och har 23 års yrkeserfarenhet. Kan passa perfekt för mig om jag nu får jobb inom larm- och säkerhetsbranchen sen efter mammaledigheten att ha en kontakt inom polisen också. Jag har väl berättat att jag börjat småjobba lite ihop med en kille som har ett nystartat larm-företag?! Väldigt nytt och mycket intressant. Jag är bara praktikant eller typ hjälpreda ännu så länge men meningen är väl att jag ska jobba lite inom de administrativa delarna på hans företag, så småningom.

 

I dag på eftermiddag fick jag träffa Linda som alltså är min handledare under praktiken. Det är henne jag ska praktisera hos som informatör på Katarina församling. Hon verkar vara en frisk fläkt men massor av järn i elden. Jag kommer hjälpa henne och lära mig en massa saker vad det gäller Katarina kyrkas hemsida, nyhetsblad, affischer, menyer, konsertdekaler och massor med andra roliga saker. Mycket jobb framför datorn, lite fotografering och intervjuande och jag kommer att få lära mig en hel del nya program. T ex. Indesign, hemsidebygg-siter och mer om Photoshop osv. Ser verkligen fram emot detta. Hoppas jag hinner lära mig massor! Allt jag lär mig där kan jag sedan ha nytta av hos larmföretaget, där jag ska syssla med liknande saker.

 

Kalle har varit rätt krasslig också de senaste dagarna och har jobbat hemifrån igår och idag har han varit sjukskriven faktiskt. Stackarn. Hoppas han piggar på sig fortare än mig och slipper bihålsproblemen. Ellen är dock hyfsat pigg.... lite dålig i magen då och då, det är allt och det är inte så konstigt med tanke på henne knepiga mackpåläggsval. Haha. Kolla in en av hennes senare kreationer!

 

Har varit på vårdcentralen idag och träffat min doktor. Och javisst var det bihålorna som spökade, precis som jag anat. Fick nåt nässpray för detta så testar vi det i första hand. Hon tyckte kåvepedin men jag sa NEJ snälla, inte det. Hatar penicillin. Får så hemska biverkningar av dem. Så vi börjar med spray.

 

Jag har alltså varit förkyld  i över en vecka nu men jag tycker nog att jag är ganska mycket bättre. Jag snorar och snörvlar inte alls lika mycket som tidigare men jag är täppt, har ständig huvudvärk och kan inte ens gå en promenad utan att bli väldigt trött och hängig. Jag är också, har jag märkt, väldigt känslig för temperaturväxlingar! Har noll energi och känner mig ännu sjuk, helt enkelt. Jag blev sjukskriven veckan ut, vilket känns trist men säkert nödvändigt. Skönt samtidigt att de är lte extra försiktiga och omtänksamma om en när man är gravid. Hellre lite överkänslig än att det händer nåt allvarligt! Igår gick jag in i v. 19 och på torsdag ska vi på ultraljud. Så spännande! Jag hoppas på att få se vad det blir, denna gång. Med Ellen visste vi ju inte (tog inte reda på).

 

På tal om Ellen så är hon den enda som inte är sjuk här hemma just nu, för självklart har jag smittat Kalle. Ellen är dock hur pigg som helst. Hoppas att det håller i sig. Andra barn ligger redan med vinterkräksjuka, har jag sett på fejan och många är förkylda, det hör liksom hösten/vintern till. Jag måste säga att jag känner mig extremt lyckligt lottad som har en så frisk och kry unge. Hon är nästan aldrig sjuk! Hon har febern, den där höga, höga läskiga som ger feberkramper ibland men det är också det enda som hon råkat ut för känns det som. Okej, visst snörvlar och snorar hon lite, då och då men aldrig nåt allvarligt! Hon har inte haft magsjuka eller öronproblem heller och än så länge inga barnsjukdommar som ex. röda hund eller vattkoppor. Det där är i och för sig en omtvistad fråga. Det är rätt bra att få dem i ung ålder, sägs det ju. Ska bli så intressant att se hur nästa krabat kommer att vara. Mörkhårig, mullig och sjuklig?! Det vore tvärtemot Ellen det.

 

Nej, nu har jag donat med lite styrelseprylar.... i kväll är det möte så jag måste lägga mig och vila lite känner jag, så jag orkar med det mötet. De brukar dra ut på tiden!

 

 

I fredags satt jag i en över 2 timmar lång "intervju" men lyssnade mest på killen som berättade om sitt företag och hans tankar och filosofier kring detta. Det var inte mycket han frågade mig, vilket i och för sig är lite skönt för man blir ju lite nervös när man är på intervju men samtidigt kändes det lite tråkigt att han inte visade mig mer intresse (Om han nu skulle anställa mig....) för han ska ju i så fall ha mig på praktik om bara några veckor. Vi skulle båda fundera till på onsdag och det vill jag lova att jag gör. På natten kunde jag inte somna och när jag väl somnat och sedan vaknade vid 04-tiden kunde jag inte somna om utan låg och funderade på för- och nackdelarna med detta för mig helt nya arbete och vad det skulle innebära för mig att hoppa på nåt så nystartat och oetablerat företag ännu en gång.... jag har inte kommit fram till något konkrekt. Tankarna fortsätter att snurra!

 

Helgen har gått i iordningställandets och städandets tecken. Kalle har kämpat på med tvättstugeprojektet och slutresultatet av andra sidan blev superbra och snyggt, det också, tycker vi. Kolla bara förebilden. 

 

Har man inte en tendens till att tänka nyskapande och starta upp en massa olika projekt just när man är gravid? Det är i alla fall så för min del. Jag ska plötsligt möblera om eller börja en ny utbildning. Jag funderar i nya banor och jag har i flera veckor tjatat på Kalle om att vi borde skaffa oss mer förvaringsutrymme i tvättstugan. (Grannarna har gjort det och inspirerade mig.) Jo, det tyckte han också så i helgen fick vi tummen ur. Efter lite diskuterande och planerande åkte v iväg till IKEA på söndagen. I stort sett hela dagen spenderade vi i Barkaby som ju har en hel drös intressanta butiker. Vi var först på Jula och köpte en fågelmatare, en liten söt julgran med glitter och annat fint på, samt lite annat drös. Sen rusade jag in på Plantagen och roffade åt mig en fågelmatshållare. Det är en slags smidesstång med tre sirliga armar som man kan hänga sina fågelmatare på. Jättefin faktiskt! Nu äter alla fåglar i området kungligt både hos oss och hos grannen. De har nämligen liknande anordning i sin trädgård.

 

Därefter gick vi in på Babyproffsen och häpnades, ja gapade över priserna på diverse "must haves" (not!) till bebisar. Jisses vilka priser! Söta filtar för 400-800 kr, små kräkhaklappar för 170 kr. Åh herregud, säger jag bara. Där kan väl inte folk handla mycket?! Eller? 

 

Projekt tvättstugan -  start och halvvägs:

 

 

Ellen blev under söndagen mer och mer hängig. Spenderade de sista timmarna i kundvagnen liggandes mot ett par kuddar som vi låtsades att vi skulle köpa så att hon skulle få det bekvämt. Jag kände på mig att nåt var galet och mycket riktigt fick hon senare på kvällen hög feber och var lite hängig. Dagen efter var hon dock relativt återställd. Lite trött och varm, så vi stannade hemma på måndagen. På förmiddagen var Kalle hemma med henne medan jag var på specialistmödravården på läkarebesök och på eftermiddagen var jag hemma med henne. Då var hon pigg och vi fortsatte med vårt påstartade pyssel som vi startade i helgen också. Ellen och jag ska nämligen göra varsin ballongfisk. Än så länge har vi bara klistrat pappersremsor med tapetklister på ballongerna men i helgen är det nog tillräckligt många lager och torra så vi kan börja måla dem och pynta med fenor, ögon, munnar osv. Ska bli så kul.

 

Detta med pyssel är ännu ett projekt som jag startat upp nu. I fredags var Ellen nämligen med mig på kursen (det var höstlov och jag ville åtminstone göra _nånting_ kul under den veckan för hennes skull) och fick se vad det är mamma pysslar med om dagarna. Efter kursen gick vi så till Padurobutiken och shoppade massor av roliga pysselsaker. Piprensare, glitterlim i olika färger, akrylfärger, paljetter, flörtkulor, små tygsnuttar, ögon, olika pärlplattor m.m. Ellen ville självklart ha det mesta men vi kom ändå överens hyfsat om vad som var bra saker att köpa och gick båda väldigt nöjda ut ur butiken. Om än väldigt fattiga! För oj så dyrt det är med pysselsaker! Sen träffade vi Kicki, Ture och lilla Henning för mysig fika på Söder och Ellen stortrivdes på caféet som hade tv och som gärna slog på barnkanalen efter att vi ätit färdigt. Perfekt! Ellen och Ture tittade på barntv medan mammorna pratade världsviktigt struntprat. Minstingen sov sött eller ammade. Därefter blev vi hembjudna på tacos och fredagsmys så vi gick vidare till affären för lite ingredienser. Vi hade en jättemysig kväll med god mat, bebismys och musik och skratt. Tusen tack B & K!

 

I morgon har jag en praktik- (som kan leda till jobb) intervju kl 12.00 och är ganska så spänd. Det är inom larm- och larminstallationsbranchen och jag vet egentligen ingenting om företaget. Det får jag veta imorgon. Samtidigt har jag blivit halvlovad en praktikplats inom Katarina Sociala Företagande som kommunikatör och det verkar också jätteroligt och spännande. Givande dessutom, så nu är jag lite villrådig och vet inte vilken fot jag ska stå på! Sen har jag ju min förberedande svets- och plåtutbildning som jag ska få gå någon gång under januari, har jag nu fått veta efter några rundor med datum fram och tillbaka. Så detta blir också et projekt att få ihop på ett bra sätt. Hur det än blir så blir det nog bra!

 

Jag vill också förbereda inför advent och jul i god tid i år då jag planerat att slå lite mer på stora trumman med firandet i år. Det är många lediga dagar, mina föräldrar kommer upp och stannar en vecka och det är många vi vill hinna umgås med och träffa. Jag ser verkligen fram emot glöggkvällar med vänner, julpyssel, bak och matförberedelser och säkert en del annat skojsigt. Vilka härliga projekt va!? Och vilken härlig höst!! Jag tror det var länge sen jag hade en bra, rolig och såhär händelserik höst faktiskt. Avslutar idag med lite blandade bilder från i höst. 

 

Nuså, äntligen får jag tummen ur och tid till att sätta mig och blogga lite. Det är however inte enbart tidsbristen som gjort att jag inte skrivit på ett tag. Det är också lusten.... den har inte infunnit sig riktigt. Kanske är det för att jag gått med en hemlighet ett tag nu och denna hemlighet tar upp ganska mycket av min tid, vilket gör att jag inte riktigt har kunnat koncentrera mig på så mycket annat än kursen, Ellen, Kalle och så då den stora hemligheten och detta har lett till att jag inte haft så mycket ideer på vad jag ska skriva om, om jag inte får skriva om hemligheten. Därav bristen på inlägg. Men nu har jag alltså bestämt mig för att berätta hemligheten här på bloggen och nu när man plötsligt ska säga det så känns det väldigt krystat plötsligt men okej.... först en fin höstbild och sen släpper jag "bomben".

 

Kalle och jag väntar barn! Vi kommer att (om allt går väl) i april någon gång få ett nytt litet mirakel att ta hand om och vi är såklart väldigt spända och lyckliga över detta och Ellen förstår lite mer för varje dag som går (även om vi inte pratat så väldigt ingående ännu med henne) att hon ska få en lillebror eller lillasyster till våren. Än så länge är hon mest engagerad i om jag mår illa eller inte, om jag har ont i magen idag eller inte (jag har ganska mycket magproblem just nu och detta påverkar såklart mig och mitt mående/humör) och om jag behöver vila lite eller inte. Hon är väldigt rar och omtänktsam då och då men ibland inte alls förstående! T ex om jag inte vill bära på henne eller när hon vill ligga trampa på mig och magen.... vilket jag inte alls gillar. Jag längtar tills illamåendet och tröttheten ska gå över helt! Det har redan blivit bättre men att åka tunnelbana t ex, är fortfarande en mardröm! Hua så åksjuk jag blir av alla dofter, folk, värmen och ja...farten antar jag. Det är såklart knasigt att känna sig sjuk, samtidigt som man är med om något så fantastiskt en gång till. Det trodde vi ju inte att vi skulle få. Vi hade ju bara tänkt en Ellen....men så började suget komma då många av våra vänner skaffade nr 2 och nr 3, så då sa vi att aaahh vad fasen vi kör... synd att vi inte kom fram till det beslutet innan vi sålde vagn, gjorde oss av med alla kläder, bebisleksaker och barnvagn etc. Nåja, det är ju en förnöjsam hobby för min del att leta efter detta en gång till, så så värst ledsen är jag inte. 

 

Lite annat då?! Jaa, Turkietresan avklarad och vardagen på rutin igen. Ellen cyklar och cyklar, hon kunde helt plötsligt en dag denna förmåga, efter att i månader av väntan (från vår sida) och vägran ifrån hennes sida bara sonika cykla iväg en dag. Tack Anna vår granne för peppning och pushning i rätt ögonblick. Det där med att man kan saker, bara för att man fyllt år, gick hem! :)

 

Jaha, då var man hemma igen då. Två veckor i härligt soliga och sköna Turkiet. Vi har ätit massor med god mat, badat i både pooler och hav varje dag, gått på turkisk marknad och fyndad födelsedagspresenter (kläder) till Ellen och sett otroligt påkostade och bra shower på hotellet nästan varje kväll. Kalle testade även hotellets vattenpark med de sju vattenrutschbanorna men de var alldeles för snabba och branta för små barn så Ellen och vi andra avstod. Däremot har vi gått på hotellets lilla tivoli flera kvällar och åk parisehjulet, draken-bergochdalbanan, flygt flygplan, kört radiobilar, studsat på stora studsmattor och mycket annat. Ellen var i himmelriket tror jag. Hon var väldigt glad i alltihop. Hon har också haft mycket skoj på hotellets barnklubb - Lollipop, där alla barn fick pyssla, rita, dansa, sjunga och leka olika saker varje dag. Som ett avancerat dagis. Perfekt för den soltokiga och bokläsarupptagne mamman och den skuggtokige och bokläsande pappan som inte alls kände för att hänga i lek- och gungparken HELA dagarna. Kalle hade grymt tålamod, tog en bok och satt på lekplatsen och "vakade över" Ellen medan hon roade sig med att klättra, gunga och leka men även han tröttnade ju efter ett tag. Då var den där klubben perfekt. Man kunde bara lämna henne där och hämta upp henne igen en stund senare och hon var mycket mer road av det än att ligga på en solstol hos oss vuxna men vi läste eller pratade strunt. Mina föräldrar var också där (kom några dagar före oss och åkte hem några dagar före oss) och så hade två vänner till dem också åkt ner så vi var sju allt som allt och vi har haft jättetrevligt! Att klaga på var väl kanske att det inte var så varma pooler (man blev kall som tusan om man låg i för länge) och städningen var inte 100 annars var det kanon.

 

I morgon börjar vardagen igen. Kursen som vanligt, dagis som vanligt och jobb för Kalles del. På tisdag ska jag på en anställningsintervju och sen är det Born to move för Ellens del på torsdag. Jag avslutar med lite bilder ifrån semestern i Turkiet.

 

Det var ett tag sen sist jag skrev men..... jag har inte gjort så mycket tycker jag. Kursen rullar på och dagarna går. Det har varit ganska mycket kring min hälsa på sistone så det har blivit en del läkarbesök och undersökningar. Nu mår jag ganska så bra men det är jobbigt att inte få känna sig helt frisk och stark.

 

På sistone har det varit mycket styrelsejobb för min del. Vår ordförande ska flytta snart och lämnar oss alltså. Det gör att resterande i gruppen har fått nya och fler arbetsuppgifter. Det är både roligt och spännande men också lite olägligt nu när jag inte längre har obegränsat med tid, som jag hade före kursstart. Jag ser dock fram emot mina nya uppdrag och utmaningar.

 

 

Igår var Ellen på sin första "dans & rörelse" lektion på Born to move uppe i sim- och idrottshallen. Hon var ganska blyg först men efter ett tag vågade hon sitta med på egen hand utan mig bakom sig och när de hade gjort lite rörelser och dansat lite så var hon sitt vanliga jag och hoppade, skuttade och dansade som de andra. Alla var jätteduktiga på att härma instruktören och lyssnade fint till musiken som var både musik, berättande röst och ljud av olika slag. Det märktes att Ellen tyckte om det jättemycket och jag är så glad att vi anmälde henne. Nu missar hon tyvärr två gånger på grund av vår utlandssemester men det blir i alla fall 10 gånger till att gå, så det räcker. Hon var glad och fylld av energi när vi gick därifrån igår. Precis som det ska vara efter man dansat. Härligt att se henne skutta hem, hon som alltid brukar gnälla och vilja bli buren.

 

Ikväll blir det fredagsmys för familjen och Ellen har beställt sushi. Själv tar jag dumplings, för det är snäppet godare anser jag. Sen måste vi packa lite och förbereda oss för Turkiet! Åh, som jag längtar....både efter semestern och värmen men också efter mina föräldrar. Det ska bli så mysigt att få två veckor tillsammans! Förra gången var vi i Alanya och nu ska vi till Side. Spännande, jag har hört att där ska vara fint.

 

Nej, lite pysslande och plockande sen måste jag hämta busungen på förskolan.

Vi skrivs! Ha en fin helg!