I huvudet på Rojsdotter

Åsikter, tankar, vardag & fest hos familjen Rojsdotter-Lundqvist.

Summering av 2015

Kategori: Allmänt

Så var det nytt år. Jag hoppas på ett bättre 2016, såklart. Det kan alltid bli bättre och även om 2015 bjöd på många glada, bra saker så var det ändå överlag ett ganska "lagom" år i och med att det hände så mycket dåligt också. Jag ska försöka att nämna de positiva och glömma de negativa!

 
Jag startade ju året med att göra en lång gedigen nyårslöfte-lista på saker som jag skulle följa under året. Flera saker jag skulle sluta med och flera som jag skulle börja med. Jag kan sammanfatta min lista med att säga att det var inte mycket som jag höll i den utsträckning jag hade tänkt. Med andra ord så blir det många färre årslöften 2016. Inga alls när jag tänker efter. Lika bra det. Det positiva med listan måste jag ju ändå nämna. Jag har blivit lite mer medveten om hur jag fungerar och hur världen omkring mig fungerar. Jag har också förstått att det inte alltid är så lätt som det först verkar. Jag har med andra ord blivit lite mer förstående, förlåtande och ödmjuk. Och det är ju väldigt positivt. Jag kommer inte vara lika hård mot mig själv 2016 och inte mot andra heller. 
 

Mina barn har under 2015 gjort ganska stora framsteg i att bli "större och starkare" barn. Speciellt Ellen har haft ett tufft år med att starta en helt ny skola och klass, ta in allt som händer omkring henne och i världen i stort, samt att ha en krävande ilsken lillebror som äter allas energi. Det märks att hon haft mycket att fundera och klura ut under året som gått. Min fina, goa unge har växt både i cm och i personlighet. Jag älskar henne mer och mer för varje dag som går och är så stolt över henne. Hon har dessutom fått stå ut med en mor som tjatar, tjurar och gnatar vareviga dag på henne. Det kan inte vara lätt. 

 
Edvin har också haft ett år av utmaningar. Han skulle lära sig gå, lära sig äta vanlig mat och dessutom börja gå på dagis! Allt har han fixat och det med bravur. Klart, det tog sin lilla stund att fatta det här med mat i olika form, färg och smak. Det var en pärs vill jag minnas, för både oss och honom själv att bara sätta på sig haklappen. Numera äter han glatt det mesta som ställs framför honom (så länge han är frisk) men det kastas och spottas ganska friskt i stället och det är väldigt enerverande. Så våra matstunder har knappast förbättrats, bara förändrats. Han är en kille med ett fruktansvärt humör. Han är ofta världens charmigaste, glad och sprudlande för att i nästa sekund ligga i en hög på golvet, skrikande och gråtande över att hans ena strumpa sitter på sned eller för att han inte fick öppna grytskåpet för femtielfte gången. Han river och sliter i allt, hela tiden och far runt i huset som en bulldoser. Så olik Ellen som man kan bli, vilket ger båda föräldrarna huvudbry och huvudvärk. Men som sagt, där i mellan är han ett riktigt charmtroll, så lika lätt som han tömmer oss på energi så fyller han på den till brädden igen. Tack och lov har dagis funkat fint och han verkar trivas jättebra.  
 

För min egen del startade jag året med ännu en "kurs för arbetssökande" och träffade en supertrevlig och bra coach som pushade mig. Jag sökte nog lite extra många jobb denna vinter-vår och det gav resultat! I mars-april var jag på flera intervjuer och fick napp på tre olika jobb. Jag hamnade lite i ett dilemma men det var en trevligt sådant, då jag blev erbjuden två jobb samtidigt. Jag valde helt klart rätt! Att arbeta på Jobbtorg Stockholm är ett privilegium  och har gett mig stor stor glädje under året. Jag trivs väldigt bra och under 2016 har jag också fått förmånen att arbeta 50% inom ett nystartat ESF-projekt som administratör. Det känns extra kul! Extra kul var också min födelsedagsfest som var en total överraskning. Tack återigen alla ni som kom och firade mig. Det var väldigt roligt att ha er här! Jag fick en björnbärsbuske som jag planterade i trädgården. Den gav inga bär i år, så jag hoppas på bättre lycka nästa år. Den överlevde i alla fall! 2015 bjöd ju varken på mycket sol eller värme, tyvärr så mitt odlingsår bjöd inte på så mycket skörd. Allt blev smått och trist men vi har i alla fall haft gott om persilja och andra örter, potatisen gick också bra i år och jag verkligen älskar egenodlade potatisar. Väldigt mycket godare än köpe-potatis. Ingen svamp har vi hittat under 2015. Jag hade dock trevliga utflykter i skogen, både med familjen och med vänner. Det är i sig något positivt! Jag minns speciellt en runda med grannen Carro och en annan med Mats. Jättemysigt, med matsäck, härligt väder och härliga skogstråk.

 
Hösten gick i en farlig fart med Kalles 40-årsfirande och en och annan sjukdom. Det var en ganska tung höst så det var tur vi hade lite kul saker att se fram emot. Vi gjorde inte någon utlandssemester i år heller, det hade kanske behövts, men så vart det inte. Efter det att jag varit på internat på Djurönäset så ser jag väl mest grått. Det har varit sjukdomar som avlöst varandra och jag har varit evinnerligt trött hela hösten och vintern. Kan inte säga att jag är piggare nu heller men vi går i alla fall mot ljusare tider. Så summa sumarum, året 2015 var helt OK.
 

Höstuppdateringsdags!

Kategori: Allmänt

Hallå hej! 
Så var jag tillbaka i bloggandets värld. Det var länge sen sist, jag vet. Och det märks också, har knappt inga läsare kvar längre och det förstår jag, jag har ju inte varit här sen i somras. Jag vet inte riktigt vad jag ska skylla på. Det är helt klart många olika saker, såsom tidsbrist, ork och prioritering. Jag har helt enkelt inte haft lust heller. Det finns så mycket annat som känts viktigare och det gör det fortfarande men nu var det ändå dags. Så mycket har hänt denna höst och tankarna går lite i spinn men så jag fick äntligen lite tid över och plötsligt så infann sig även lusten att skriva igen. Detta på en och samma gång dessutom, vilket innebär att det faktiskt är möjligt att skapa en blogg.
 
Mina föräldrar har just varit på besök, jag har firat min älskade Kalles 40-årsdag hela helgen i stort sett och det är typisk höst, både utanför dörren och i mitt sinne, just nu. En salig röra av glädje, värme, sorg, smärta och längtan. Jag tycker hösten drar med sig så mycket! Alla känslorna på en och samma gång. Därav tankar i spinn.... men, var sak har sin tid och var sak har sitt forum. Bloggen handlar inte så mycket om politik, smärta och sorg men det kanske den borde!? Jag skulle garanterat få fler läsare! Men ni har säkert redan hört och läst till leda om hur fruktansvärt allt är där ute i världen just nu så jag behöver troligtvis inte säga nåt, ni förstår nog ändå att även jag är förskräckt, äcklad, arg, ledsen och grymt besviken på.... ja, på mänskligheten. Vad mer kan jag säga? Jävla pissterrorister. Jag tänker inte ödsla min tid, skrift eller tanke på er nåt mer. Fuck you!
 
 
Helgen som var, var väldigt bra! På torsdagsmorgonen sjöngs det för Kalle som snusade i sängen, av mig och Ellen. Edvin stod mest och tittade på det tända ljuset vi hade med oss och straxt därefter kände han på lågan. Nu vet han hur varmt ett ljus är. Allt gick bra, är väl läge att tillägga. Efter skönsång och paketöppning gick vi ner och åt frukost och packade ihop barnens prylar och lämnade dem på dagis/skola. Sen en skön, slapp förmiddag. Ehum, ja lite lugn i alla fall. Vi nätshoppade mat från coop, städade lite och packade en lite weekendväska. Jag hade nämligen en stor överraskning till Kalle, han visste ingenting men anade säkert. Vi åkte och hämtade mina föräldrar på flygplatsen och sen barnen. Därefter fick de ta över här hemma medan jag tog med mig Kalle till stan. Vi checkade in på ett hotell, satt på rummet och drack gott bubbel, åt frukt och choklad och myste lite, sen bytte vi om och piffade oss inför en helkväll med massor av god mat och superbra underhållning. Allt på Wallmans. En riktig toppenkväll! Så sjukt duktiga artister och maten var väldigt bra komponerad. Vi sov sött hela natten och åt en mycket god frukostbuffé innan vi begav oss av igen. Vi gick lite på stan, mötte upp mina föräldrar och hängde med dem. På lördagen sen hade jag ordnat en fest för Kalle och det kom goda vänner hit på bubbel, mat och vin. Vi sjöng och spelade gitarr, drack drinkar och hade allmänt trevligt från 17.00 fram till... ja, jag tror klockan var runt 01.30 när de sista lämnade huset och Edvin den lille busen höll låda till ca 21.30. Han fick i sig alldeles för mycket chips, vi andra fick nog snarare i oss för mycket goda drinkar. Tomas är en hejjare på bartending.
 
 
Vad mer vill jag dela med mig av.... hmm.... Jo, jobbet. Det går ganska bra tycker jag. Som tidigare; jag trivs förträfligt och har fantastiskt bra kollegor och chef. Jag tycker det är roligt, intressant och lärorikt och känner mig inte ett dugg stressad. Snarare har jag för lite att göra, vilket man väl få se som positivt idag, där var och varannan bränner ut sig och går i väggar osv. Nej, jag kan faktiskt inte klaga ett dugg! Är så oerhört priviligerad och tacksam för mitt jobb och mina kollegor.
 
Med barnen är det också ganska bra. Det har varit lite sjukstuga i höst, vilket man väl nästan få räkna med eftersom vi haft inskolning med Edvin och Ellen också startat på skolan (som är så otroligt mycket större än dagiset). Såklart att de utsätts för massor av nya baciller och virus. De har trots allt inte varit så jättesjuka. Lite löss, förkylningar och hosta är väl det som varit. Peppar peppar... Ellen tror jag är den som har det tuffast. Tänk er själva, gå från ett dagis som hon varit på i 3 år och där alla känner alla, till en stor, stor skola med över 600 elever. En del lika gamla som hon själv, andra 10-15 år gamla. Det är kämpigt att hitta sig själv och sin egen roll i alltihop då. Hon har sina frågor och funderingar, testar och utmanar men överlag tycker jag det går bra. Edvin trivs jättebra på sitt dagis, är tydligen glad och snäll. Hemma är det värre. Han skriker och gråter mestadels av tiden och är i ärlighetens namn väldigt krävande och det är tålamodsprövande till tusen efter långa arbetsdagar och liite för lite sömn. Men oavsett hur jobbigt och stökigt det ibland kan vara så är de ändå mina solstrålar och lycka!!
 
 
De är oftast fina mot varandra och Ellen allra helst är rar och tålmodig med sin bror. De hittar på hyss och utforskar tillsammans. I brunnen fanns det tydligen något värt att inspektera. 
 
 
Ellen och jag är ute och går hemma i Kalmar. Typiska höstvindar och höstfärger! Tur med vädret trots allt.
 
 
Inte en ända svamp hittade vi men Edvin fick pulsa genom löven och det var ren glädje.
 
 
Syskonkärlek och mys i soffan.
 
 
Gott med glass! Egen, som man får hålla själv. Lyckan var total!!
 
 
Att bada tillsammans brukar också vara en glädjestund, oftast. Är det dessutom bubblor och skum så... 
 
 
Och så lite lek med granntjejen och stora regnpölar. Oj oj så skoj att springa igenom samt sätta sig mitt i!
 
Vi har som vanligt, umgåtts med goda vänner både här hos oss och hos dem och tidigt i höstas hade vi också en lite grannfest med alla gränner (grannar-vänner). Det var trevligt! Vi har städat huset om och om igen, flyttat runt en hel del av bohaget och införskaffat nytt matbord och 6 fina stolar. Ek. Blev fint i vardagsrummet och nu kan vi ha "riktiga" middagar, återigen blir det nog gränner som får inviga först. Jag ser också fram emot julmiddagarna där senare i år. 
 
 
Dansstopp. Mycket populär lek.
 
 
"Presidenten säger" -Ännu en rolig lek.
 
Ellen har haft sitt eget 6-årskalas och gått på några stycken andra kalas också. Hon har hängt mycket med Amanda och Vira och lite mindre med Alfred. De går inte i samma grupp längre, så de träffas inte lika mycket och leker inte lika ofta längre men nog ses de, det gör de.
 
 
Nu ser jag fram emot tipspromenader ute i Tullinge tillsammans med Eva och Tommy, frostiga höstpromenader, luciafirande, spännande möten och internatdagar på fina anläggningen Djurönäset med jobbet, julbord på Mårten Trotzig tillsammans med bästa kollegorna, mysiga julmarknader med vänner, glöggkvällar med gränner och julledighet med värsta, bästa, älskade familjen. Att få uppleva kyla, vinter och snö, kanske åka lite skridskor och skidor, hänga med släkt och vänner, få ny energi och att hitta lusten!
 

Sommaren var kort och det mesta regnade bort

Kategori: Allmänt

Usch jag har verkligen dåligt samvete som inte har skrivit i bloggen på hela sommaren men jag har inte haft någon inspiration. Ingen alls! Det är till och med så att jag går i tankarna på att lägga ner den, helt och hållet. Jag tycker inte det är så roligt längre, det fyller mindre och mindre funktion och så har jag inte riktigt tid nu när jag jobbar heltid, har styrelseuppdraget vid sidan av och en familj som jag vill ägna mig åt också. Så blogginläggen kommer tyvärr att sina i framtiden. Det är i alla fall så som det känns just nu. Jag hoppas på en nytändning men vågar inget lova.

Sommaren har varit helt okej. Inte toppen, det vore en överdrift att säga med tanke på det kalla och regniga vädret, de lyxiga men korta tre semesterveckorna. Vi hann med ganska mycket ändå på de veckorna. Vi besökte Sundsvall och övernattade på ett helt okej hostell innan vi begav oss till Umeå för att hänga med supersnälla och trevliga Gunnel och Rolf. Vi såg fina Umeå, åt god mat och umgicks i några dagar innan vi for vidare till Maria och Rebecka som hade bjudit in till stor sommarfest. Flera av våra Uppsala- och Stockholmsvänner hade samlats under en helg för att umgås, spela musik och äta god mat. Vi fick hänga en hel lördag med dem i Rörshyttan innan vi for hem till Stockholm igen.

I Sundsvall på en uteservering.

Gunnel och Rolf hade massor med lekplatser precis utanför sin lägenhet.
 
Vi besökte Energicentrum. Kul lekpark, litet museum och gott fika.
 
Först lite läskigt.
 
Oj så mycket godis och glass som slank ner under semestern.
 
Bus och mys om vart annat.
 
Vi besökte Gammlia.

De visade en gammal skola.
 
Rolf i skolbänken.
 
Gunnel fick massor av gamla minnen. Vi åt nykärnat smör på hårdbröd.
 
Tillbaka till hostellet i Sundsvall. Trötta mätta barn går och lägger sig.
 
Edvin leker med Moa i Rörshyttan.
 
Musikstund före det goda knytiset. Alla spelar och sjunger.
 
Senare kom mor och far upp ifrån Kalmar för att hänga med oss. Vädret var något bättre och vi åkte runt på lite utflykter. Bland annat till Gustavsberg där jag köpte några assietter jag saknat till min service från Swedish Grace. Nu är den komplett i åtta delar. Vi solade då det bjöds, barnen badade, vi shoppade lite på stan mamma och jag och fixade lite med lotterna och i trädgård.
 
 
 
 
När mina föräldrar farit vidare åkte vi på en dagskryssning med Viking Line. Köpte taxfree-gott och käkade buffé. Båda barnen hade det toppen i bollhav, lekrum och när de dansade med Ville Viking-katten.
 
Ellen har lekt en hel del med sin dagiskompis Amanda. De har sovit över hos varandra, varit på Ikea ihop, Ellen var med Amanda och hennes familj och tältade en natt och lite sådär. Det har varit toppen och hon har haft jättekul.
 
 
Åtminstone Ellen har badat i sommar. Jag har inte doppat mig! Skamligt!!
 
Vi har också träffa Eva och Tommy en del och när vi var till Lida för lite sol och bad var även mor o far med. Vi grillade lite korv och barnen badade med Eva. Sen var vi hemma hos dem hela eftermiddagen och kvällen. Vi fick så himla god middag. Rådjurstek och en massa annat smarrigt. Oj oj, magen stod i fyra hörn!

Det har inte blivit många dagar utomhus i riktigt solväder i sommar. Vi hängde med Olssons/Lindgrens på Yxlö en solig dag och det var härligt. Man kände riktigt vad det gjorde gott att vara ute en hel dag.

 

 
Kalle och Helena chillar under parasollet. 
 
Ph, Björn, Kicki och Margit hänger i solen.
 
Henning, en riktig klätterapa.
 
Det har heller inte blivit många dagar på vår uteplats i år och jag tror vi har tänt grillen max fyra gånger. Det känns jättetråkigt och jag hoppas vi kan hänga där lite extra mycket nu de sista sommarveckorna, för nu har ju faktiskt vädret blivit lite varmare och soligare! Det har faktiskt mognat en del saker i lotterna också. Squash, bönor och lite morot. Sallad också.
 
 
Det är ju så coolt med naturen. Se så fint det ligger där och växer till sig i den skyddande skidan. 
 
 
I helgen är det två kalas för Ellens del. Idag Jona och imorgon Vera. Edvin är nog lite avis. 
 
 
Jag har idag rensat ur alla mina garderober och hittat lite kläder jag kan skänka till vårt "dress for success-rum" på jobbet. Där får alla våra aspiranter låna kläder när de ska på anställningsintervju och det är riktigt fina grejer där. Kul sak att skänka till, tycker jag. 

Månaden som gått typ...

Kategori: Allmänt

Sommarslappt på jobbet (läs trist jobbtorka) innebär mycket tid till att tänka, fixa med allt det där man annars inte hinner och göra, allt det där man har lagt åt sidan under året. Problemet är bara att för min egen del har jag inte hunnit med att lägga undan något, då jag ju nyss börjat min anställning. Visst ser jag att mina kollegor också går ner i varv, tar ut svängarna och slösurfar lite extra om dagarna numera men de har ändå lite arbetsuppgifter som fyller det mesta av dagen. Jag däremot har inte så många arbetsmoment per dag just nu och det gillar jag inte. Inte alls! Jag vill ha och göra, annars blir jag så himla slö och uttråkad.

Idag kändes det som att jag lika gärna kunde gå hem. För hemma finns det att göra! Åh jisses, vad här finns att göra. Jag har en gedigen ”to do-lista” numera och det stressar mig någon ofantligt att sitta på jobbet och rulla tummarna när jag vet hur stor nytta jag skulle kunna ha gjort hemma. På eftermiddagen tjuvstartade jag därför det som jag tänkt mig göra under allas semester, nämligen att rensa ur kontorets stora förråd. Det kommer att ta tid, för där är en salig blandning av grejer som behöver organiseras och det är dessutom inte så enkelt att rensa upp i bland saker som man själv inte en gång varit med om att ha lagt dit. Man vet liksom inte riktigt vad som är viktigt och inte, vad som ska sparas eller inte. Men jag ska nog få ordning på det, så småningom.

 

I helgen har vi haft tur med vädret. Vi har dessutom haft barnvakt och umgåtts med Mats på stan. Han var upp till Stockholm för att köra zegway med Kalle. En present ifrån oss då han fyllde 40 år. Jag passade på att shoppa lite medan grabbarna gjorde det. (En favorit-cardigan, nylonstrumpor och hör och häpna denna soliga dag, ett paraply). Sen gick vi i gamla stan och åt glass och efter det satte vi oss på uteserveringen på Mosebacke. Fin utsikt men skittrist dricka. Sunkigt rosévin i petflaska och plastglas. Dock väldigt trevligt!

 
 
Därefter promenerade vi ner till medis och kikade lite på uteserveringarna. När hungern började infinna sig så placerade vi oss på Kvarnen. Där beställde vi wallenbergare/lammracks. Jag tog racks och jesus så goda! Allt på tallriken var gott, inte bara det perfekt tillredda köttet. Det är ju helt fantastiskt att äta en god middag när allt bara stämmer och det blir som en symfoni i munnen. Kvällen avslutades på Vampire Lounge men en mycket god drink.
 
 
På söndagen hade jag sovmorgon och Kalle tog ut Edvin på en liten lekstund i solen så att vi andra kunde få sova lite extra. Så skönt! Sen frukost, lite häng med grannen Anna och ungarna samt Mats ute på gräsmattan före hans avfärd och därefter satte jag igång med vår trädgård och altan. Nu kan man sitta där ute igen, alla chilis är omplanterade och står numera också därute, altanen är avborstad och rengjord, likaså de översnöade (av pollen) trädgårdmöblerna. Jag klippte sista biten häck, rensade plattorna från ogräs och fyllde på lite jord i rabatterna. Dammen porlar igen. Ja, jag måste nog säga att uteplatsen numera ser hyfsad ut, mycket tack vara stor hjälp av Kalle förstås. Han både skrubbade möbler och borstade altandäck, samt passade Edvin en hel del.
 
 
Under dagen var Ellen på en liten slags operateater vid Hässelby torg. Det hade varit jättebra, tyckte hon och det var Anna som tagit henne och sina barn dit. Nästa gång måste jag ta mig tid att göra nåt sånt, jag är så tradig som alltid prioriterar andra saker före saker som är för Ellen. Usch så dålig mamma jag är! Skäms.
 
 
På tal om Ellen, här är hon på midsommarafton. Vi tog en promenad mellan regnskurarna hemma hos mamma och pappa i Kalmar, för att plocka lite blommor och leka lite på någon av lekplatserna i närheten. Det var inte en så upplyftande midsommar eftersom regnet i stort sett öste ner hela dagen men vi höll modet uppe och så fick vi god mat att trösta oss med. Dagen efter drog mamma, jag och Ellen (tjejerna) till Öland för lite shopping/fika och pojkarna stannade hemma. Jag kom hem med regnkläder till både mig och Edvin och vi hade sett massor av fin keramik också. Alltid lika roligt. Synd att handgjort ska vara så vansinnigt dyrt. Jättesynd.
 
 
Helgen hos mormor och morfar gick fort trots lite trist väder. Ellen lekte mycket på innegårdens lekplats eller med Edvin, det blev en del tv och massa god mat, godis osv. 
 
 
Edvin var både i sitt esse och på sitt sämsta tänkbara humör. Det kom och gick. Vi hann med att hälsa på både hos Ola och hos mina gudföräldrar. 
 
 
Edvin hittade ett pannband som han själv satte på huvudet. Här röjer han i mormors kök. Spislucka där nere, är lika poppis hos mormor som hemma.
 
 
Hos Ola var trappan jättespännande! Upp, upp och upp. Pappa bär ner....
 
 
Olas hus var mysigt. Kul att få titta förbi, synd att tiden var knapp. Men vi hann med lite lunch.
 
 
Och en liten rundtur i trädgården.
 
 
Vi har också varit på cykelpicnic med barnen. Då cyklade vi till Hässelby strand och lekte på den stora fina parkleken där.
 
 
Drack kaffe/saft och åt kex.
 
 
Och både Ellen och Edvin gungade i de överdimentionerade gungorna.
 
 
Lite karusell på det!
 
 
Trots det kalla och regniga vädret så växer det hyfsat i lotterna. Jag sådde lite bönor brevid potatisen nu i mitten av juni. De hade precis kommit upp (var ute tidigare i kväll och tittade) så snart kommer de tomma raderna brevid vår potatis att fyllas med bönor hoppas jag. Lotterna är lite av ett stressmoment för mig just nu känner jag, då jag inte hinner hålla efter det där jävla ogräset. Ursäkta att jag svär men det är verkligen överjävligt vad det växer, den där skiten, synd att inte det man sår växer lika bra. 
 
Fast jag bara har jobbat ett kort tag så längtar jag faktiskt efter att få vara lite ledig. Det känns mer legitimt med ledighet när man faktiskt jobbar. Jag ser extra mycket fram emot att lapa sol, vara ute och hänga med grannarna, klippa gräset, gå och bada och leka med barnen i parken. Grilla om kvällarna, bjuda på middagar, dricka kallt rosé och bara slappa på uteplatsen, hälsa på kompisar i deras sommarstugor, gnälla över solbränna och myggbett. Hoppas nu bara att vi får extra fint väder under veckorna 30-32! Vi ska till Umeå också och det ser vi fram emot jättemycket. Ska bli spännande att åka norröver. Vi brukar ju annars fara söderut, vi. Men inte i år. Nej! 
 
Jag avslutar med lite bilder från de senaste månaden.
 
 
Kalle och jag hade Eva och Tommy som satt barnvakt. Då passade vi på att ha picnic i Humlegården samt att gå på bio och se familjen Bélier. En väldigt mysig kväll. Tack för det!
 
 
Edvin passade på att klättra upp i Ellens säng en dag och låna hennes gosekanin Bruno (annars har han en liknande men vitare, själv) för att ta sig en snutte-stund. Sötnöten. Kalle lyckades precis fånga honom på bild. Så turligt! Visst är han söt?! 
 
 
På Ellens lediga fredagar äts det hamburgare, glass i stora lass och testas rullskrillor med pappa, medan mamma får sitta på jobbet!
 
 
 
 
Grannhäng!
 
 
Snurr, snurr. Jag kan knappt ens titta på utan att bli lite illamående men kidsen älskar det!
 
Glad sommar på er!
 

 

Många bollar i luften...

Kategori: Allmänt

Jomen nu förstår jag väl lite i alla fall. Detta med att inte ha obegränsat med tid har nu drabbat även mig. Det är liksom baksidan med att ha ett jobb - att inte hinna med allt man vill/bör göra, längre. Jag hinner inte småprata med alla jag känner, se alla tv-program jag vill, inte städa lika ofta och inte lika grundligt, inte laga riktigt lika bra mat, eller filosofera kring odlingarna och ta en promenad i trädgården -strosastile. Jag hinner heller inte jobba lika mycket med styrelserelaterade saker längre eller ta hand om barn och man på samma sätt som förut, vilket fått mig att inse och erkänna att jag faktiskt har ett sjukt kontrollbehov, som behöver dämpas! Jobbar på det.....

Allt är riktigt tråkigt men jag är ändå sjukt glad, för jag har äntligen ett jobb igen. Å så skönt och trivs gör jag också. Väldigt bra! Jag har fantastiska kollegor. Duktiga, kompetenta, vänliga, nyfikna och diplomatiska, allihop.

 
På hemmaplan rullar det på. Edvin gör små små framsteg, de flesta missade av mig. Sorgligt. Kalle dokumenterar och skickar sms/mms ibland. Tack och lov! Han säger (typ) titta och tack....går snabbt med gåvagnen, skriker och gråter jättemycket (just det, är dock väldigt skönt att slippa bevittna), är nyfiken och på när han är på öppnis och vågar prova mer och mer mat. Han är också lite av en klättermus, han röjer som en tok i både köket och vardagsrummet, för att inte tala om på toaletten. Inget står säkert i hyllor och skåp eller på bord. Häromdagen slog han sönder sin dyra fina nappflaska i glas! Han skriker jättehögt och vill ha 100% uppmärksamhet, hela tiden. Puuh, Kalle är helt slut och jag blir det också efter att ha jobbat en hel dag och sedan mötas av det där lilla knippet. MEN han är också väldigt charmerande och stundtals fantastiskt go och glad. Tack och lov! Ellen har också hamnat i en liten svacka med ett fantastiskt trotsigt humör och beteende. Det är mycket NÄ! Vill inte! Tänker jag inte!... och DUMMA MAMMA/PAPPA! Inte alls roligt. Hon är nästan rebellisk. Svårt att greppa att hon (bara fem år gammal) kan vara så arg, tjurskallig och näst intill uppkäftig. Mest är hon nog egentligen ledsen, besviken och kanske lite rädd. Det var mycket som blev jobbigt när jag åkte in på sjukhuset, all uppmärksamhet jag plötsligt fick som hon annars kunde snappa åt sig. Edvin är ju annars den som får det mesta i den vägen. Tyvärr! Han är väldigt krävande och har så varit en längre tid. Vi försöker verkligen att se Ellen, lyssna och förstå men ibland blir det övermäktigt för både mig och Kalle. Att ha barn och uppfostra barn är fanken inte lätt! Och det är energi- samt tidskrävande. Energi och tid jag ofta känner att jag inte har. Det är sorgligt. Men verkligheten vi lever i. Vi gör så gott vi kan och ibland (i alla fall någon gång varje dag) har vi det fantastiskt mysigt och glatt också. Det gäller att komma ihåg de stunderna, känna dem, vara närvarande där och då.... det är inte heller alltid så lätt. Därför blir jag extra varm i hjärtat av att se bilderna vi tar på barnen, i efterhand.
 
 
Nybadade, glada, gott doftande ungar. Finns det nåt härligare?!
 
 
Igår följde Edvin med Ellen till dagis för lämning. Sånna fina bilder får jag skickade till mig, där jag sitter på jobbet och kollar fakturor, skriver offertförfrågningar eller gör nyckelkvitteringslistor....
 
I helgen var det veckostädning i ösregnet. Oj så vi fejjade. På söndagen var vi hos Eva och Tommy. Vi gick på promenad och besökte en lekplats så att Ellen och Edvin fick gunga, åka rutchkana och lite så.
 
 
Det var lite småkyligt men åtminstone uppehåll. På vägen mötte vi två fina rådjur som var totalt orädda. Jag tog fram mobilen och tänkte fotografera men då minsann sprang de sin kos in i skogen igen.
 
 
Ellen testade lite olika varianter. Att ligg-gunga var mysigt.
 
 
Linslusen flinar upp sig inför kameran. Han vet minsann hur man ska göra, han! Vi fick god lunch som vanligt. (Först ett gott litet bröd med getost och annat smarrigt, sen en mustig fisksoppa och sen, själagod rabarberpaj med vaniljsås.) Edvin fick jättefina ett-årspresenter också!
 
 
Idag har ju Ellen varit hemma som vanligt. Kalle tog båda barnen på en liten cykelutflykt. De körde enda bort till sushistället i Ängby där han skämde bort Ellen med god shushsi (som Ellen så sött säger) och även Edvin fick smaka...
 
 
Nu drar vi!
 
 
Japp! Jag är redo!
 
 
Ellens favorit! (hårt konkurerande med pannkaka)
 
 
Mjaaaa, jag vet inte jag....är det så gott, verkligen?
 
Å mer då? Jo, jag kan berätta att trots att jag bara arbetat i två veckor så har jag hunnit med både "spelplans-dag" (med lite utbildning i kommunikation, bemötande, samarbete osv) med alla kollegor och en coach ifrån "Klippan" samt en mycket trevlig AW på Folkbaren. Vi har också avnjutit världens lyxigaste gemensamma jobb-frukost (med crepes och jordgubbar samt massa annan frukt, goda ostar, oliver, gott bröd, juice, kaffe osv.) en avskedsfika för en ungdomsanställd som ska gå vidare nu och har fått jobb på Grönan samt massa nya, spännande och roliga arbetsuppgifter OCH ett stort APT-möte där jag fick sköta protokollförandet.
 
Fast det gått fyra veckor sedan jag opererade bort den spruckna blindtarmen så är jag fortfarande väldigt trött och det beror inte bara på det nya jobbet utan också på att jag faktiskt är rätt eftersatt i mitt immunförsvar. På återbesöket hos läkaren så berättade han att jag antagligen kommer att vara rätt trött och ha lätt för att bli sjuk ett bra tag till. Det kan ta hela sommaren, sa han glatt. Jag var inte lika glad..... 
 
Jag har brytit mitt nyårslöfte med råge och inhandlat både diverse kläder samt en ny mobiltelefon. Det är bara att inse. Jag tycker det är alldeles vansinnigt roligt att shoppa, nu när jag vet att jag har en fast och mycket bättre inkomst. Oj vad jag njöt. Det är njutningsfullt att shoppa men jag lovar att göra det med måtta och tänka till en extra gång innan jag verkligen köper något nu, det lovar jag!
 
Igår var jag på date med Kicki. Hennes födelsedagspresent (och Björns) var ett spa-besök så vi var på Day-spa igår och fick pedikyr medan vi smuttade på ybernyttig drink, gjord på bland annat citrongräs, limejuice, selleri och mango.... sen fick jag även en ryggmassage. Idag är jag lite öm, kan jag tillägga. Sen var vi på restaurang Aubergine och åt jättegott samt drack lite vin/champagne. Toppenkväll! Precis vad jag behövde. Tack!
 
 

Så kan vi väl säga att krisen kom...men också en stor glad nyhet...

Kategori: Allmänt

Jaha, så har man ännu ett organ mindre i magregionen! Denna gången var det blindtarmens tur. En brusten sådan dessutom. Jag har inte haft någon rolig 1,5 vecka vill jag lova. Fy sjutton vad ont det gjorde! Fy sjutton vilken tid det tog innan läkarna hittade felet (trots skiktröntgen) och kunde operera mig. Slarviga läkare missade en inflammerad blindtarm för att de letade efter bråck eller tarmvred! Så jäkla dåligt! Fy sjutton för bredspektrum-antibiotika som slår ut ALLT! Detta skulle jag inte önska ens min värsta ovän. På torsdagen åkte jag in akut och blev inlagd. På söndagsmorgonen blev jag opererad och på torsdagen fick jag, trots dåliga värden och feber, till slut åka hem. Man läker bättre hemma och dessutom har mina föräldrar varit uppe i helgen så vi har fått fin backup med barn och markservice. Min pappa har hjälpt oss med att byta till sommardäck och min mamma dammsuger och lagar mat. Tillsammans underhåller de barnen. Så skönt!! Kalle gör också ett jättejobb och tidigare när jag var inlagd var farfar och farmor här och hjälpte honom med barnen. Grannarna har också varit tillgängliga vilket har känts helt fantastiskt. Tänk så bra jag har det trots allt! Alla är så fina och omtänksamma! Tusen tack för er omtanke och ert engagemang!
 
En glad nyhet, en stor, glad nyhet är att jag äntligen fått jobb. Tre, faktiskt men jag fick ju välja ett av dem. Det tråkiga är att jag skulle börjat där redan i måndags men eftersom jag fortfarande är ganska "under the weather" får jag skjuta på startdatum. Det känns väldigt jobbigt! Massor av viktiga saker som skulle hända första veckan och som jag kommer att missa! Så himla synd men jag måste bli frisk också, trots allt. Det är ju viktigast, så att jag kan göra ett bra jobb när jag väl är på plats.
 
Jag är väldigt nöjd med mitt val av jobb. Jag ska arbeta som administratör med både ekonomibit, lite reception och allmän administration. Arbetskamraterna verkar jättetrevliga, öppna och glada och vi kommer jobba med ungdomar som är arbetslösa. Jag känner mig lite hemma där i och med att jag själv varit arbetslös i många omgångar genom alla år. Jag kan förstå och relatera. Det tror jag är viktigt! Jag ser verkligen fram emot att få börja och på måndag är det dags. Spännande, stor dag!

40-årskris? Vi börjar med fest!

Kategori: Allmänt

Jaha, så var man fyllda 40. Jisses vad tiden går! Jag kunde väl aldrig tro att jag skulle bli så här gammal... haha, och ändå känner jag mig inte så farligt gammal men när jag var 15 trodde jag inte jag skulle bli äldre än kanske möjligen 30, så att ha passerat 40 känns i det närmaste magiskt. Kalle den lurifaxen lyckades att överraska mig totalt. Jag hoppar glatt in i bilen (barnen är lämnade till grannen med tillhörande nyckel till vårt hem utifall de behöver hämta något) för att åka till stan, gå på restaurang på tu man hand och mysa. På vägen in ringer någon från restaurangen (en kollega från Kalles jobb har ställt upp på spektaklet) och meddelar att bordet inte kommer hinna bli klart i tid... dessutom behövs värdebeviset till glassprovningen efteråt visst vara med, då det är enda sättet för dem att se att man betalat för sig... Och Kalle har glömt passerkortet till garaget...mutter och tjureri ifrån Kalle och själv blev jag också lite besviken över det faktum att överraskningen (alltså glassprovningen) nu var avslöjad. Vi vänder och åker tillbaka hem för att hämta beviset samt säga till barnvakten att vi kommer bli lite senare än beräknat. Kalle får mig att gå in efter sakerna på byrån i hallen och när jag kliver in i hallen står trappan fylld av vänner som sjunger "Ja må hon leva"!
 
 
Jag blev stum, glad, generad och allt på en gång. Så kul! Men svårt att förstå ändå på något sätt. Grannar och vänner hade på denna korta stund hunnit hänga ballonger och serpentiner, sätta upp grattisskylt och fixat. Vi fick välkomstdrinkar (Tomas hade gjort) och snacks och så var festen igång. Jättekul att se så många här, bara för min skull. Tack tack! Och fina presenter fick jag också! Björnbärsplanta, presentkort på blomsteraffärer, svamp- och bärtork, massage, pallkragar, bok, glassprovning m.m. Och grannarna Anna och Tomas present var maten och drycken på festen. Så fint ordnat av dem och Kalle. Stort stort tack!
 
 
Här sitter de och lurar...
 
 
Edvin i Hedvigs knä tyckte att överraskning var jätteroligt!
 
 
Kramar till höger och vänster. Älskade vänner, vad fina ni är!
 
 
Kalle berättar...
 
 
Mingel och barnen leker...
 
 
Edvin linslus...
 
 
Ellen prinsessan...
 
 
Min älskade och jag...
 
 
Mysstund med minsta gästen Ella...
 
 
"Småtimmarna"...För alla barnfamiljer är drinktajm kl 21-22 sådär. Haha! Men vad spelar tiden för roll, vi hade roligt och spelade cocktail-låten varje gång Tomas blandade oss en ny. Vi gör om allt i höst på Kalles födelsedag, tycker jag!
 

Shut up chicken, påsken är över....

Kategori: Allmänt

Åh, det har varit en lugn och stilla påsk. Vi har mest pysslat i hemmet, för vi bestämde oss för att inte åka ner till Kalmar, trots allt. Det beror på att vi helgen innan satt och åkte upp till Orsa Grönklitt och tillbaka med en skrikande Edvin (nåväl, när han inte sov, förstås) i bilen. Hua, inte roligt! Men Orsa var riktigt roligt, faktiskt. Jag var ju minst sagt skeptisk till vår julklapp från svärföräldrarna (som alltså var en helg i Grönklitt) då det innebar sånt jag vanligtvis undviker och pratar ogott om. Snö, skidåkning, kyla och trista stugor ihop med andra. MEN, det var jättetrevligt! Vi fick en riktigt bra stuga, stora utrymmen för barnen att leka på och dubbelsäng att sova i. Farmor Linnea stod för all matlagning (jag behövde inte lyfta ett finger) och allt var väldigt gott! Så skönt att slippa laga mat, diska och plocka med allt det där.....
 
 
Sen måste jag mot alla odds säga att jisses, det var ju riktigt kul att åka skidor. Längdskidor ska tilläggas. Jag hann inte med att testa utför denna gång. Kalles pappa var riktigt duktig på att lära ut och både han och Linnea (som är vana skidåkare) sa att jag har talang för det. Kul! Jag är själv riktigt stolt över att jag vågade, lyckades åka ordentligt och tog vurporna med ett glatt skratt. Jag var lite mör och öm här och var men inte värre än annan träningsvärk och det var riktigt bra träning, dessutom! Det kommer jag göra om, helt klart! Ellen blev tack och lov också väldigt hooked! Så det blir nog (mot all förmodan) fler vintriga, skidresor!
 
 
Man gled fram fint i dessa spår. Vi hade rätt trist väder men på lördagen var det strålande solsken och vindstilla hela dagen i alla fall. Vi kom dit på torsdagskvällen och då började det snöa och höll så på tills fredag förmiddag. Vi grillade lite korv, åkte lite skidor men det var stört omöjligt då allt klibbande fast under skidan. Vi åkte pulka med Ellen i stället! Det var också kul.
 

Vi hade lite problem att hålla Ellen torr. Hennes overall var ju inge vidare. (Förståligt då vi köpte den skitbilligt.) Så nästa vinter satsar vi på en dyr, bra sak!
 
 
Lekplatsen och grillplatsen låg vid en av de stora slalombackarna så vi kunde titta på liften och folk som åkte snowboard osv. Det var lite spännande. Ellen var också själv på ett afterski-häng med andra barn. Det var discodans, pyssel, fika osv. Hon hade haft jätteroligt! Edvin tog det mesta med ro, sov, åt och busade runt i stugan men åkte inte mycket pulka. Satt mest i vagnen eller ryggan. Han tittade dock väldigt intresserad på isbjörnarna när vi gick runt i rovdjursparken. Det var inte så många av djuren som ville visa sig men vi såg isbjörn, brunbjörnar som just vaknat, en snöleoard, en berguv och en varg.
 
 
Det var väldigt backigt i parken så det blev en bra motionspromenad av det hela. 
 
 
Ellen är en riktig liten klätterapa och lyckades klättra upp på valrossen, helt själv! Fast den var helt slät, rund och hög. Stolt satt hon sen högst upp och gjorde tummen upp.
 
Påsken blev som sagt väldigt lugn. Vi har försökt röja lite här hemma. Plockat undan saker som ligger och dräller, en del ska vi slänga annat skänker vi vidare. Vi har storstädat båda barnens rum och kastat iväg lite leksaker som var färdiglekta. Ellen fick själv bestämma vad som skulle skänkas bort. Det var inte mycket men det var ändå bra att få bort lite. Hon har ju sjukt mycket saker för att vara fem år!
 
På fredagen åkte vi över dagen till Norrköping. Vår kompis Mats som snart fyller 40 år måste ju firas och eftersom vi inte kan komma på den stora dagen så passade vi på att fira honom lite då. Sen är det ju Anders som precis blivit pappa, det måste ju också firas. Vi käkade lunch med dem på Saliga Munken. Mumsig wallenbergare med mos och lingon. Sen åkte vi hem till Anders och drack kaffe och åt lite bulle.
 
 
Ellen lekte med både Anders och Mats. Kurragömma! Hon hade jätteroligt! Tyvärr var ju inte lilla bebisen hemma men vi fick i alla fall överlämna lite presenter. Jag hade köpt sånt jag själv tyckt att jag har haft bra användning av. Så som dosett för välling, litet travelkit med sked och skål, en skallra/gosekanin m.m. Mats fick zegway-tur i Stockholm i present av oss. Så det ska bli kul att se honom fara omkring på en såndäringa. Kalle ska också hänga med på det men jag avstår. Tycker det mest verkar läskigt.
 
 
Vi avslutade dagen med en tur runt strömmen och lite ankmatning. Just strömmen-rundan kan jag verkligen sakna! Det är alltid lika fint där och numera bor Anders precis intill, så den lär vi besöka ofta framöver.
 
Just ja! För några fredagar sedan var vi och grannen Carro samt hennes två små flickor på Lasse Åbergs museum i Bålsta. Det var riktigt mysigt. Lagom stort med bra lekhörna för barnen och en riktigt god lunch med tillhörande fantastisk salladsbuffé. Jag kan varmt rekommendera det stället!
 
 
 
 
Ellen är ju numera en stolt cykelåkare utan stödhjul och nästan varje dag så kör hon. Det är perfekt nu när vi tar promenader, vi kan gå i bra takt och hon far före eller efter på sin cykel.
 
 
På bilden har hon sin lilla cykel. Numera har hon gått över till sin stora som hon fick av grannen. Toppenfin bike, helt gratis. Vi blev så glada när vi fick den och Ellen också. Nu behöver hon inte vika benen dubbelt längre.
 
Det är så himla härligt att Kalle är pappaledig och att vi kan få uppleva barnens framsteg tillsammans, samtidigt. Få förunnat och det kan vi tacka arbetslösheten för! Synd att behöva säga så, men jag är på ett sätt glad för att jag är arbetssökande just nu, när det händer så mycket både med Edvin och Ellen. Jag har dock två stycken arbetsintervjuer denna veckan så nu får jag ju lov att hoppas på jobb! Jag är verkligen sugen på att komma ut och jobba igen. Det är ett jobb jag speciellt hoppas på. Vi får se framöver hur det blir. Spännande vecka!
 
 
På söndag fyller jag 40 år! Herregud vad gammal jag börjar bli.... jag försöker undvika att tänka på trista saker med att bli äldre och glädja mig åt det som är bra i stället. T ex. min tidiga present från mamma och pappa! En jättefin hushållsmaskin!
 
 
Den testades i helgen och jag bakade bullar! De blev fina och goda. Så jag är väldigt nöjd och glad över presenten! Tusen, tusen tack!
 
 
Kalle var ute med kidsen i solen medan jag röjde i köket och förberedde kvällens goda påskmat....
 
 
Edvin fick också gunga men jag ser nu att pappa glömt sätta på tossarna på fötterna. Ajaj, så kallt.
 
Äntligen tillräckligt varmt för den fina regnbågsmössan igen. Solbrillorna är nyinköpta, för vem kan åka skidor i Orsa utan solglasögon!? Solen i snön bländade friskt, kan jag lova.
 
 
Glad påsk i efterskott! Hoppas alla får en fin vecka!
 
 
 

Friska, krya, pigga...

Kategori: Allmänt

Äntligen har vi friska, krya ungar och själva är vi också pigga igen. Härligt! Jag tror att den senaste tidens sol och värme har bidragit till att vi tillfrisknat och piggat på oss. Jag har också promenerat till och från kursen de dagar jag är på den. Det har säkert också bidragit och dessutom har jag och Kalle börjat köra en app där man göra olika styrkeövningar (sit ups, armhävningar, plankan, sitta mot vägg osv.) och det verkar väl också lite stärkande. Jag känner mig lite duktig.
 
Vår kompis Mats var här och hälsade på en helg. Vi besökte polismuseet och var ute och käkade. Jättemysigt att ha honom här och Ellen var såklart eld och lågor!
 
Ellen och Mats klättrar...
 
 
och klänger...
 
Idag har Ellen haft sin dagiskompis Amanda på besök och de har lekt jättefint hela eftermiddagen och kvällen. Vi avslutade med lite middag. När Amanda hade gått blev det dock inte lika lugnt och stilla. Det blev en lite bråkig nattning, vilket faktiskt är ganska ovanligt nu för tiden. Så det var väl OK då, trots allt. Allt kan ju inte vara perfekt jämnt, menar jag. 
 
I går var jag på en anställningsintervju, den första i år. Det kändes bra och jag är hoppfull! Jag ser det som en bra övning om det inte blir nåt jobb av det hela.
 
Vi har haft besök av mina föräldrar och avverkat ett jättelyckat dop. Vi hade en jättebra präst som höll en så fin bön (som hon skrivit själv utifrån en liten utfrågning om vad vi önskade vår son i sitt liv) och dopet i sig var bara lagom religiöst och pretantiöst. Vår vän Jimmy fick agera fotograf och jag har inte fått bilderna i färg ännu men han har skickat några fina i svartvitt. Själv tog jag inte alls många men jag hoppas några fler som var med oss, kan bidra med lite fina bilder framöver.
 
 
Jag vill passa på att tacka alla som deltog och som gav oss så fina presenter. Ett litet tackkort kommer att dyka upp i er brevlåda framöver, det lovar jag!
 
Ellen var jätteduktig på dopet, sjöng så fint och torkade bort vattnet från Edvins huvud.
 
 
Vi hade 15 barn som var med under dopet och ändå gick det fantastiskt bra. Efteråt, när vi ätit tårta och kaka så lekte de allesammans och hade jätteroligt tillsammans. Alla var så väldigt snälla och lagom busiga.
 
 
Edvin fick såklart ett dopljus...
 
 
Ellen och farfar diskuterar något...
 
 
Edvin och Tommy plinkar på pianot...
 
 
Edvin tar en lite runda för att snacka lite med alla gästerna...
 
 
Ellen och Moa spanar in den stora dopfunten...
 
Mina egna bilder, var såklart "matbilder" i form av tårt-bild.
 
 
Tårtan var fylld med citron-smörkräm och blåbärsdelikatess, grädde och täckt med blå marsipan. Var riktigt god men väldigt söt, som alla köpe-tårtor är, tycker jag. Synd.
 
 
Precis före vi går ner i kyrkan så lyckades jag få till en syskonbild.
 
Vi hann med lite mys med mormor och morfar innan och efter dopet också. 
 
 
Mamma hade precis opererat sin andra hand (förra gången vi sågs var det den högra, nu den vänstra) och det gjorde ju henne smått handikappad men eftersom Edvin blir allt mer stadig så funkade det fint att sitta med henne i alla fall. Här testas Ellens prinsesskrona.
 
 
Visst är prinsen rar?!
 
 
Ellen och mormor klädde Mr Gibbon i dockkläder, strumpor och hårband. Vajjert, inte sant!?

Vårsalong och snörvel

Kategori: Allmänt

Vi fortsätter vanan trogen med sjukstuga, varvat med fåtalet dagar av friskhet och sundhet. Nåväl, friskhet i alla fall. Så sunda tycker jag inte vi har varit. På lördagar är ju lördagsgodiset en självklarhet, i alla fall för dottern som annars oftast högljutt protesterar om hon inte får nåt sött både på fredagen (fredagsmys) och lördagen (lördagsgodis). På fredagarna brukar jag hålla det till ex. nåt litet fikabröd, popcorn eller lite chips och någon god juice eller fin eko-saft men på lördagen ska ungen ha sina fem (minst, då hon är fem år ju!) bitar godis. Jag tycker det är helt ok med lördagsgodis, don´t get me wrong men öj öj så besvärligt det blir för sötsugna mamman i huset när bullarna, kakorna, glassen eller godisbitarna som blir över, ligger där i skåp och lådor dagarna efter. SUCK! Jag har ju ingen! karaktär när det kommer till sötsaker utan går ju där och småplockar tills förråden är slut. Nu var det ju alla hjärtans dag i helgen. Det är förövrigt även min och sambons årsdag så det skulle ju firas men att äta fikabröd både fredag, lördag och söndag kändes inte som någon sundhet. Det var gött i alla fall.... men nu blir det extra långa promenader i veckan! (mmm... eller hur!?) Vi kan ju försöka men på söndagen vaknade alla i huset mer eller mindre snoriga igen. Kan det bero på sockret?!
 
Idag ligger sambon på soffan och snarkar med minstingen snörvlande ovanpå. Sött, men vansinnigt tråkigt när jag är hemma och allt! Jag har nämligen ingen kurs på tisdagarna. Då kan man ju passa på att göra annat. Som att söka jobb... eller som jag, rensa dotterns garderob. Just nu är det bålen som vuxit på barnet. Plötsligt är alla tröjor för korta i midja och ärm. Byxorna är för stora i midjan så de hasar passande nog neråt så de är alldeles lagom långa ännu. Den lilla skrikan fortsätter med sina mygg- och musportioner till vardags för att plötsligt överraska oss med att proppa i sig mansportioner vid enstaka, väl utvalda tillfällen. Jag blir inte klok på mitt barn! Hon har så många egenheter, det barnet. Som att rita med tuschpennor på själva burken (i trä, fint snidad) som pennorna står i. Eller som att stanna upp och mycket noggrannt studera sitt strumpludd fast jag står och stampar och hojtar högljutt (jodå jag har försökt 8 gånger i normal tilltalston) att nu MÅSTE vi gå om vi inte ska komma försent till dagis. Eller som att plötsligt börja rada upp tusen saker längs bordet fast jag talat om att det är läggdags, hundra gånger. Jag älskar henne såklart ändå, men ack så mycket lättare och roligare det vore om man slapp tjata!
 
Vi hade turen att få barnvakt i lördags. Eva och Tommy spenderade alla hjärtans dag med att passa på våra guldklimpar medans vi roade oss på stadens gator och torg. Eller nåja, vi tog tuben till T-centralen och gick ut till Djurgården i strålande solsken. Härligt trångt längs kajen och när vi passerat blå porten fick vi sicksacka oss fram till Rosendals. Där var det ännu mer folk som fikade och surplade soppa. Dyrt så in i Norden är det där, speciellt i den bedårande lilla butiken som säljer oljor, vinägrar, nybakat, lite drejat osv. Jättefina saker men jesus vilka priser! Jag ögonshoppar ju bara nu för tiden så för min del spelar det ju kvitta. Jag hittade både handkräm, tomatpesto, chaokladlevainbröd och en jättefin vitlöksrivare i keramik! (...som jag inte köpte...) Och förbannande mitt köpstopp i samma tanke som jag tackade det. Efter promenaden på Djurgården besökte vi vårsalongen på Liljevalchs. Jättefin utställning, massor med folk men det gick att gå runt rätt bra. Lagom stort! Det tycker jag om, när det inte är för mycket att se utan man kan ta in alla verk. Här är ett axplock på det som var lite extra skoj.
 
Här sitter hen på tronen och blickar ut över sitt folk...
 
Här blickar folket tillbaka...
 
Hårboll med svans...
 
Stor svart katt i frigolit...
 
Ja, ungefär så. Jag glömde bort att jag hade en kamera och kom på det på slutet. Där fanns alla möjliga fina tavlor också men de gör sig inte på bild. Efter konst-promenaden köpte vi lite fika med oss, åkte hem till barnen där vi åt middag tillsammans med dem och Eva o Tommy. Vi tackade för barnvakteriet med lite tulpaner vi köpt på hötorget och sen såg vi en film i soffan. Det var vår hjärte-dag.
 
Vi har också besökt kyrkan i veckan. Edvin ska trots allt döpas, kom vi fram till och stressade fram ett datum och inbjudan. Hoppas alla berörda och villiga fått en! Ni som vill komma men inte fått inbjudan kan bara höra av sig så fixar vi det! Det finns gott om plats i kyrka och samlingssal. Jag är glad att vi tog beslutet att döpa honom trots allt. Känns rätt! Klart lilla buslusen ska döpas, så han tillhör kyrkan och få ta del av den OM han vill. Om han vill får han gå ur sen... Det känns bättre så än att göra tvärtom.
 
Vi besökte i samma veva kyrkans babycafé där Edvin stortrivdes! Han klappade (läs bankade) på alla andra barn, var totalt orädd för både dem och den långa lektunneln. Utforskade alla leksaker och var med på babysången, klappade händerna och log som en sol när vi sjöng hans namn.
 
 
Denna vecka tar vi nya tag. Det blir tillfrisknande, långpromenader, rekryteringsträff och bland mycket annat -isterband på schemat. Vi hörs!

Sjukans vinter

Kategori: Allmänt

Inte blev det något Umeå för oss inte. Natten dagen innan vi skulle åka (när vi trodde att alla nog trots allt var i hamn med att bli av med sina förkylningar) så sätter Ellen igång och kräkas. Sex hela gånger under natten sa oss att detta inte var något hon ätit utan troligen vinterkräksjukan. Stort, stort SUCK! Vi fick avboka hotel och ringa Gunnel för att delge den tråkiga nyheten. När Ellen väl kräkts klart så sov hon sen i ett och ett halvt dygn, sen var hon pigg som en mört igen. Bara hennes aptit som inte kom tillbaka riktigt förrän för några dagar sen. Tack och lov! Den ungen har magrat vill jag lova. Först förkylning, sen öroninflammation, sen ny förkylning och jobbig hosta, hosta, hosta, förkylning och så magsjuka och hosta. Inte undra på att hon inte vill äta stackarn!
 
NU måste jag nog säga att hon är den friskaste av oss. Edvin har annars lett med sin lite lättare hosta. Kalle var totaldäckad ett par dygn men har också sen dragits (både före och efteråt) med den där dumma hostan. Jag har hela tiden kännt mig hyfsat pigg men med någon dag då och då av lite hängighet och snorighet men åkte till sist på en lite mer rejäl förkylning, låg ganska däckad i torsdags och fredags och har väl idag min första "friska" dag. Nu är däremot Edvin lite mer snorig än tidigare. Vi får väl se hur denna följetong fortlöper.
 
Ellen testar vandringsryggan. Drake diggade den.
 
Idag har vi i alla fall varit ut till Tullinge och hälsat på Eva och Tommy. Vi gick vår lilla tipsrunda i Brantbrink, idag gick det skitdåligt, tillsammans med Lotta och Patrik som också var där. Ellen blev dragen i pulka nästan hela vägen av dem vilket hon såklart stordiggade. Edvin tog Kalle. Han sattes i vandringsryggan. Det gick hur bra som helst! Vi hade superfint väder. 3-4 minus och strålande solsken. Härlig timme i skogen! Sen fika på klubbhuset!
 
Edvin lånar Tommys mössa och får mycket uppmärksamhet av samtliga runt bordet= Roligt!
 
Sen åkte vi hem till E & T där vi fick jättegod lunch. Ojoj så god soppa. Smarrigt bröd till. Efterrätt blev det också till Ellens stora förtjusning. Vi diskuterade bra köttrestauranger och alla hjärtansdags-firande. Illustrerad vetenskaps året 2014 (en ganska intressant bok) och mycket, mycket mer. Vi har alltid lika trevligt där och Ellen leker med Evas alla fina leksaker hon har kvar från barn och barnbarn. Edvin hade så mycket att utforska och så mycket att prata med Tommy och Eva om att han inte ens kunde somna. Vid 16 slocknade han äntligen, då helt utpumpad. Han har precis somnat nu igen (21.30) men var även denna gång svår att söva. Hoppas det inte är en ny fas/grej han ska börja med. Vi har nog med hans matvägran och argsinta utbrott vid middagsbordet. Han har annars varit glad som en lärka hela dagen. Det är toppen att komma bort och utforska nya marker ibland! Just nu är han väldigt mycket för att krypa och för att ställa sig upp mot saker. Detta lärde han sig till fullo för bara några dagar sedan så det är fortfarande väldigt nytt och spännande såklart.
 
Väldigt stolt Edvin entrar Ellens matstol!
 
Att stå på alla fyra och träna rygg, armar och ben på följande sätt är också en storfavorit som utövas dagligen.
 
Ibland med armhävningar, dessutom.
 
Lyckan var stor när Ellen insåg att hon skulle kunna gå på kalas (friskförklarad!) i går. Glad i hågen gick hon till grannflickan och väl där blev hon störtblyg. Det är så svårt att veta med Ellen. Hon slutar aldrig överraska en. Men efter att jag varit med ett tag så gick det till sist att lämna henne där och när jag skulle hämta henne två timmar senare så ville hon inte gå med hem. Hon fick vara ett tag till och så gick Kalle och hämtade hem henne sen. Sist av alla att lämna kalaset! 
 
Valen blir allt fler, allt svårare och allt mer långdragna men till sist hade vi hittat rätt inslagspapper, rätt kalaskläder och rätt frisyr, enligt damen åvan.
 
Annars har det varit många dagar på sparlåga. Vi har försökt hitta på lite skoj saker de dagar vi varit lite piggare (eftersom jag ju skulle starta ny "coaching-åtgärd-arbetförmedlingsgrej") tillsammans jag och Kalle. En dag åkte vi till stan och tittade på stadsbibblan, för den har vi lyckats gå förbi allt för länge nu. Det var väl inte så imponerande som jag tänkt mig men Edvin sov i vagnen och jag bläddrade i flera trädgårdsböcker nån timme medan Kalle var på matte/teknik-sidan och glutta. Sen åt vi lunch på Wagamama och hälsade på Kalles jobb. Sen har vi besökt Medelhavsmuseet också med Ellen. De hade pysseldag och vi byggde en sarkofag i papp (som Edvin råkade tugga upp senare), pärlade några pärlor och målade lite samt tittade på gravarna såklart. Ellen var måttligt imponerad, som alltid väldigt intetsägande och cooool. MEN när vi kom hem och Alfred (grannpojken) berättade att han också sett mumier och sådär en gång, ja då var det annat ljud i skällan minsann. Plötsligt var allt jättehäftigt, som hon sett och upplevt. Barn är roliga!
 
Annars då? Tjaa, jag har klarat mitt köpstopp-löfte än så länge. Jag låter bli att besöka butiker och undviker gärna centrum så jag slipper bli sugen på saker från skyltningen men igår var vi upp för att byta batteri i Kalles klocka och då kände jag inte ens en gnutta sug efter att shoppa. Skönt! Vi har varit ute varje dag i minst en timme. Undantaget de dagarna då jag var som sämst och mest låg i sängen eller soffan och slumrade, vilade eller sov. Vi äter mycket vegetariskt och fisk men att "bara handla närodlat och vegetariskt" är skitsvårt och det har vi inte fixat men vi försöker så gott vi kan och så länge det inte bränner allt för stora hål i plånboken. (Vi är trots allt föräldraledig/arbetssökande med därtill tillstramad ekonomi.)
 
Mest vegetariskt. (En kycklingfilé på 4 stora portioner mat tycker jag är OK ibland.)
 
Supergod linssallad med getfeta, oliver, apelsin, lök, saltrostad mandel och massa annat gott!
 
Jag har lagat flera av våra kläder och även gosedjuren har sytts ihop. Jag använder inte smink och parfym till vardags (äh, sminkade mig gjorde jag sällan förut heller) och fortsätter göra slut på shampoo/duschtvålsförrådet. Vi promenerar på, åker tunnelbana och sådär men tog bilen till Tullinge idag av gammal vana. Väl framme slog mig tanken att vi kunde tagit tåget samt bussen men det hade blivit jäkligt krångligt och tidskrävande. Ibland vinner det lätta allternativet lite för lätt, så att säga. Nåväl. Ny utmaning blir att göra detta nästa gång vi åker dit. 
 
I morgon är det måndag. Jag ska på min...vad fan ska jag kalla det?!... Okej, kurs. Den är mellan 13.00 och 15.00 Det tycker jag är tramsigt kort men samtidigt känns det skönt att inte vara upplåst på sånt. Förra jag gick på var varje dag 9-16.30 har jag för mig. Att söka jobb hela dagar så, varvat med lite föreläsningar och diskussioner då och då var rätt drygt trots allt. Men visst vi hade trevligt också. Hoppas denna leder till jobb också, så blir det ännu trevligare! Nu måste jag gå och natta mig. Är jättetrött!
 
Go natt!
 
 
 
 
 
 

Prövningarna är många och stora

Kategori: Allmänt

Oj vilken intensiv första månad och den är inte ännu riktigt över. Snön faller i massor men vi har faktiskt varit ute varje dag! Minst en timme! Så det löftet måste jag nog säga att vi hållt. Det ska dock tilläggas att den sista veckan har varit lite knackig så vi har fått dela upp timmen och igår fick vi inte till det. Alla är mer eller mindre sjuka. Värst är nog Edvin och Kalle, sen Ellen och sist jag som känner mig ganska pigg trots sömnbrist och en liten, fjuttig förkylning (Det där får jag säkert äta upp nu...). Ingen är däckad men alla är lite vissna. Ellen har ju varit ordentligt sjuk med öroninflammation i november och sedan en förbannad hosta sen dess. Den har ju såklart hoppat på både Edvin och Kalle. Edvin har också varit dunderförkyld men börjar pigga på sig nu men istället börjat matvägra, skriker och gråter som en stucken gris varje måltid och det är ett rent helvete att mata honom. Ett ton tålamod behövs varje gång man tar fram haklappen. Ingen har lyckats klura ut vad det är som gör honom så vansinnigt arg och ledsen men det har hållt på ett par tre veckor nu.
 
Vi har ju det stora privelegiet att vara hemma båda två just nu och det har vi försökt att utnyttja rätt bra genom att umgås mycket med barnen (Ellen har varit en del på dagis men också fått komma hem tidigare och vara hemma lite mer än annars. En del pga hosta och lite feber men en del för att vi velat göra något kul tillsammans.) äta massor med god mat och utforska närområdet till fots på våra dagliga promenader. Vi har tittat på många områden vi tidigare bara som hastigast sett när vi kört förbi med bilen och den senaste tiden insett ännu mer vad fint vi bor och vad mycket roliga hus det finns. Strandpromenaden vid Hässelbystrand var jättevacker, även så här års och det finns ett jättefint kvarter bakom centrum som har jättecoola femtiotalshus.
 
 
 
Bilderna är från strandpromenaden och den fick jag njuta på egen hand med en sovande Edvin i vagnen medan Ellen och Kalle var på Grimsta IP och åkte skridskor. Annars har vi varit på promenad i Nälsta, Vinsta, Blackeberg och vi har åkt pulka i de flesta backar kring vårt eget område och även vid Hässelby slott. En fredag tillbringade vi på Andys lekland. Det var uppskattat av både Ellen och Edvin faktiskt.
 
 
Bollar är så himla runda och hala. Det bara far i väg när man ska ta dem. Förbenat också...
 
 
Ellen åkte massor av ruschkanor och fick en rejäl stöt. Det var i sig ingen kul upplevelse och det blev lite gråt och tröst innan det lektes vidare men som tur var så avskräckte det inte henne från att åka igen. Och igen.
 
 
Eddie lekte lite mer försiktigt i lilla lekhörnan men även han åkte ruschkana. Sittande i pappas knä var det helt ok.
 
Mitt köpstopp har varit lite svårt att hålla. Räknas grymt prisnedsatta böcker i matbutiken? I så fall har jag inte hållt mitt löfte, tyvärr. Jag kunde nämligen inte låta bli att köpa en vegetarisk kokbok och en Leif GW Persson-bok för 20/15 kr styck på Coop Konsum häromdagen. Kokboken kommer jag att ha jättestor nytta av och den andra var mest för att vi sett en tv-serie i tre delar nu som GW skrivit manus till och då insåg jag att jag gillade det. Skarpt. Varför har jag inte läst någon av hans böcker!? Och plötsligt, två dagar efter så ligger den bara där. Boken. Jag tog det som ett ödesnyck och ryckte åt mig ett exemplar. De andra i familjen har ju inte avlagt köpstopps-löftet men har ändå hållt fanan högt tycker jag. Vi har lånat en vinteroverall till Edvin och det kändes toppen faktiskt att inte behöva köpa en, nu när han snart växer ur även denna. Bättre att vänta till nästa vinter. Ellens dito föll isär på flera ställen då den var lite kort i rocken. Jag lagade med nål och tråd, tvättade den och la undan den åt hennes bror. Själv fick hon en ny för endast 150 kr. Ett riktigt kap för en ny och fin overall ( och då helt ok inköp ansåg alla i familjen efter att ha diskuterat både ekologi, miljöbesparande och ekonomi m.m.) i en neutral färg som även bror kan ärva om den håller så länge. Kalle har inhandlat en begagnad kontorsstol då den han hade ger honom både nackvärk, ryggont och är fel för armar och ben. Den "nya" hittades på blocket och hämtades i går. Den gamla ska vi ev. ha till barnen eller så skänker vi den vidare. Vi får se. 
 
När vi ändå är inne på shoppande så kan vi väl erkänna att även Ellen och Edvin har shoppat. Då för egensparade slantar. Vi var på IKEA och tittade på den där stolen som vi sedan hittade på blocket och då hittade Ellen en fin liten docka i tyg. Den köpte hon själv för pengarna i sparbössan (som hon hade med sig till Coop för att hon skulle få köpa sig lite fina leksaker/saker då hon varit duktig och tagit blodprov hos doktorn tidigare på dagen) och den kostade 19 kr. Hon köpte även en flaska med någon juice (Det var älskade, älskade FROST på bilden samt en överraskningsask med på flaskan.) två hårband med Hello kitty som hon menade att det kunde hon väl få köpa nu när hon betalar själv. Mamman vek sig surt och okejade! Samt en rosa skärtlapp som hon ska ha och åka på i Umeå. (Bra platsmässigt när vi ska packa bilen, så det okejades också!) Allt var saker hon bestämde själv och betalade själv i kassan. Sofias (en dagiskompis) mamma satt i kassan och hela grejen blev både pedagogisk, kul och bedårande sött att se. Krona för krona sögs upp av mynträknarmanicken. Sen fick hon sin lilla bärkasse med saker och gick stolt till tuggummimaskinen där hon skruvade fram ett döckligt grönt, stort runt tuggummi som hon sedan tuggade på i kanske fem minuter. Sen var det roliga slut. Lilla Edvin förälskade sig i en grön drake (som det var nedsatt pris på, passande nog) på IKEA och det räddade ju den "promenaden" och han fick därför behålla draken. Detta också för att Ellen fått köpa så mycket saker. Alla glada och nöjda. Även jag som lyckades lägga tillbaka både skärbrädor, ljus och snygg vas. 
 
Vad mer har vi gjort? Jag har varit mer kreativ också! Som ju också var en löfte. Har bokat in mig på en kurs i måleri i morgon och jag har stickat en mössa åt Kalle.  Så jag tror faktiskt att jag hållt de flesta löften men ett stort har jag/vi (för där är faktiskt även Kalle med och lovar) falerat på katastrofalt. Maten! Det är jättesvårt att hålla sig till säsong, ekologiskt och närodlat. Vi äter massor av vegetariskt och försöker att handla det mesta så sunt och bra vi kan men det är vansinnigt dyrt och svårt att variera sig om man bara får äta morötter och kål, som dessutom inte är så jättenära odlat, så här på vintern. Så vi gör så gott vi kan och har råd till men vi håller inte måttet, det erkänner jag. Det har blivit billig mango, ickeekologiska grönsaker och även annat som inte varit helt enligt planerna. Jag säger såhär; Vi behöver en inkörsperiod och det kommer se mycket bättre ut så fort tjälen gått ur marken och vi kan börja odla och handla på ex. Hästa/ Ekerö. Ha tålamod med oss! Vi gör så gott vi kan, nästan! hela tiden. Men vi är tyvärr inga änglar. Inte ännu!
 
 
Nu ser vi fram emot sista lediga veckan för min del. Den ska spenderas i Sundsvall och Umeå. Vi ska hälsa på goda härliga vänner, bo på hostel och vi ska upptäcka massa kul saker. Sen väntar allvaret efter det. Jag startar min "åtgärd" den 3 februari. Då ska jag börja på nåt ställe i Vinsta där många andra arbetslösa och jag antagligen ska mötas och ge varandra inspiration till att söka och få jobb. Ni hör hur positiv och uppmuntrande jag låter va?! Mmmm, jag är jättepepp.... not! MEN jag ska verkligen göra mitt bästa för att inte gå ner mig och bli bittrer även om dessa "kurser" sällan lett mig till annat än besvikelser och bekymmer. Nåväl, det blir nog bra. Ska bli skönt att få komma iväg, få rutin på vardagen och vem vet, kanske leder det mig till mitt drömjobb. Hoppas måste jag ju!
 
 
 

Att leva upp till förväntningarna...

Kategori: Allmänt

Det kommer inte bli en lätt match att leva upp till alla förväntningar, det vet jag men jag ska verkligen göra ett gott försök och även om jag säkert kommer tabba mig då och då så kan jag lova att jag åtminstone inte kommer att ge upp! 2015 års löften är följande:
 
MAT:
  • Jag ska försöka odla så mycket rotfrukter och grönsaker som jag kan. Det jag inte kan odla själv (pga platsbrist och kunskap eller klimatet) ska jag inhandla hos en lokal odlare.
  • Frukt ska jag plocka själv eller köpa hos lokala odlare.
  • Det som inte går att odla i Sverige ska jag undvika till vardags och endast unna mig vid speciella tillfällen. Dessa ska jag bara inhandla om de är ekologiska och som sagt, bara då och då.
  • Jag ska mest äta vegetarisk och fisk. (Jag ska minska ännu mer på min köttkonsumtion.)
  • Jag ska inhandla kött hos någon av våra lokala uppfödare/slaktare. Köttet ska vara ekologiskt och jag ska välja kyckling och kalkon i första hand.
  • Jag ska börja äta mer vilt, gärna från trakten om det går.
  • Jag ska plocka mer svamp och bär än tidigare. Ta vara på naturens alla resurser bättre.
HUSHÅLL:
  • Inte köpa kläder, hygienprodukter, möbler, husgeråd eller tekniska prylar under året.
  • Inte slöglo på tv. Spela in och titta vid bestämda tider.
  • Endast använda s.k schampootvål och naturlig deo. (Först göra slut på det som finns hemma.)
  • Använda parfym och smink sparsamt. 
  • Laga, lappa och sy om gamla kläder.
  • Tillverka saker jag behöver/vill ha på egen hand, i största möjliga mån.
  • Baka allt själv. Göra eget godis, egna kakor och bröd.
  • Byta mer varor och tjänster med andra. 
  • Sälj eller i värsta fall skänk bort det som vi aldrig använder och som ”står i vägen”.
  • Låna, låna ut.
  • Fasa ut/ byta ut miljöfarliga material och saker. (teflon, plast, silicon osv.)
RESOR:
  • Välja promenad eller cyckel i första hand och kollektivtrafik i andra hand.
  • Använda bilen mer sparsamt och eftertänksamt.
  • Planera bättre och därmed kunna åka tåg eller båt i stället för att ta bilen.
  • Inte göra några onödiga utsläpp.
HÄLSA:
  • Vara mer utomhus. Minst 1 timme per dag.
  • Vara mer kreativ.
  • Dricka mer vatten.
  • Äta mindre godis, sötsaker.
  • Röra mer på mig i vardagen.

The night before New Year's...

Kategori: Allmänt

Jahapp, snart var 2014 till ända. Det här året har gått rekordfort. Mina föräldrar pratade ofta om att åren går fortare och fortare ju äldre man blir när jag var liten, då förstod jag inte alls vidden av det dom pratade om.
 
NU förstår jag och jag tänker; Jag hoppas jag hinner leva klart, jag hoppas, hoppas.... Börjar få ångest när jag tänker på hur mycket tid som jag slösat bort under årens lopp men det är ju inget att sörja över. Det är ju redan förgånget. I stället gäller det att se framåt och ta vara på nuet, så gott man kan. Nästa år är ju fullt av löften men det får bli i nästa blogg....
 
 
Höjdpunkterna under 2014 har varit så många. Vi har fått en underbar son, umgåtts med massor av härliga vänner och fått några nya, sett så fina platser och njutit av så mycket god mat. Ni som följt mig på instagram och fejsbok kan inte ha undgått att se att barnen, naturen, blommor, matlagning och vänner är stora intressen. Det har blivit många bilder under året men jag har "tyvärr" blivit sämre på att ha kameran beredd. Jag har levt mer i nuet och njutit av stunden där och då och därför glömt att trycka kort. På gott och ont.
 
Här kommer dock ett axplock av bilderna från 2014:
 
Det har blivit några middagar hos familjen Olssons. Också hos Lindgrens, Allenbergs, Boson/Hellbrands, Kjerners, Larsells och några till. Tack, för att ni har förgyllt vårt år!
 
Väntan och längtan var lång och stundtals jäkligt tung...
 
Men så var det äntligen dax...
 
Plötsligt var han bara där...
 
Första mötet med lillebror...
 
Jag gläds med Ellen för hennes lekstunder. T ex med grannarna Alfred och Elliot...
 
som är så goda vänner...
 
på sommarpromenad...
 
Och hennes mysstunder med nya grannen Vera...
 
Det har blivit mycket tid framför digitala medier. "Pedagogikstunder" vid Ipaden...
 
Häng med Ingrid i sommarstugan...
 
Och kylskåpet har varit fullt av Ellens MÅNGA teckningar... Mycket prinsessor, siffror och textade ord har det blivit under årets lopp...
 
men också födelsedagskort...
 
 Och dagiskreationer...
 
Ellens största dag var nog när vi lämnade alla nappar på Skansen...
 
Ett par gånger var vi ner till Kalmar och hängde med mamma och pappa...
 
 
En av gångerna var även Gunnel och Rolf på besök. Ett kärt, varmt återbesök för oss.
 
Mor och far var även upp till oss och då vi njöt av vår härliga uteplats... Pappa och Kalle byggde odlingslåda.
 
och vi besökte havet med kaffekorgen.
 
 
 Vi deltog på midsommarfesten som Nina anordnade med goda grannar och vänner...
 
Det var jättetrevligt och Nina är alltid så glad och go.
 
Vi tillbringar varma latar dagar på olika utflykter och Edvin växer så det knakar.
 
Eftersom Ellen bryter benet precis då sommaren börjar komma på allvar och får spendera merparten av den i en rullstol, så bestämmer vi oss för en resa till Turkiet. Trots Edvins unga ålder. Vi rusar till polisstationen för att fixa pass.... Sen bär det av! Vi spenderar två härliga veckor i Turkiet.
 
Med sol, bad, hav och god mat. Ellen lär sig simma och träffar en ny vän som blir blixtbästis.
 
Tjejerna är oskiljbara i två veckor!
 
Edvin badar och trivs kanon. Trots värmen och solen går allt bra!
 
 
När vi kommer hem tar vi promenader i närområdet.
 
Plötsligt kan han sitta i sin matstol eller på golvet utan stöd, snurrar runt från rygg till mage och vice versa sen länge, äter puréer som aldrig förr, skrattar, busar och leker massor med storasyster. Stora killen!
 
Jag älskar våra skogspromenader och ser fram emot nästa års, då Edvin kan gå lite själv också.
 
'
Ellen fyller fem år! Vart tog tiden vägen?!! Min stora, lilla tjej. Åh vad jag älskar henne. Hon är så snäll och klok, så omtänksam och fin.
 
Rart är minnet av hennes födelsedagsfrukost.
 
Och hennes kalas blev jättelyckat. Många kompisar som rusade runt i huset och lekte, åt tårta och stimmade.
 
När Ellen är på dagis passar Edvin och jag på att träffa kompisarna Hedvig och Elsie som också är lediga. Många fina stunder har vi haft under året. 
 
Kalle och jag lämnade Ellen och för första gången Edvin till barnvakt och gick ut och åt. Härligt med vuxentid! Och barnen hade haft det toppen hos goaste vännerna Kicki och Björn.
 
Under året har vi också haft den stora glädjen att lära känna de två mops-yrvädren Berta och Kajsa. Mormors och morfars ögonstenar. Ellen älskar dem nog mest av alla.
 
Edvins lilla tunga har klippts 2 mm undertill, under vintern. Den var inte för kort men kunde eventuellt ställa till bekymmer i framtiden då det ska till att börja pratas, så det var lika bra att få det gjort. Han gjorde inte en min och sa inte ett knyst under proceduren utan fixade det med bravur. Vilka tuffingar jag har till barn.
 
Han är bara härlig och glad men så plötsligt i november vände det lite och numera kan han också vara lite grinig, arg och ledsen. En ny upptäckt som vi hoppas ska försvinna snart igen. Vi tror det är förkylning, lite öronproblem, tänder m.m. som ställt till det för honom och hans tidigare härliga, jämna humör.
 
Kalle och jag hinner också med en till egenstund. Då går vi och tittar på Chicago-musikalen. Jättebra! Farmor och farfar passar barnen och får lite egentid med sina små älsklingar.
 
Med farmor och farfar firar vi också lilla julafton i Uppsala. En härlig dag med korv ute, julmarknad och god middag samt paketöppning och film. 
 
 
En kall helg i november får vi besök ifrån Malta. Kalles kollega Liam med familj hänger med oss en helg. Jätteroligt hade vi och snart hälsar vi på dem.
 
Och så äntligen får Edvin pilla på Ipaden. Vilken lycka!
 
Ellen får försmak av julen då Eva och Tommy kommer med klappar. Många gånger under året som gått har vi träffat dem. Våra älskade extramoffor. De ställer alltid upp, är alltid så glada, generösa och härliga mot oss och barnen älskar dem lika mycket som vi. Härliga, underbara människor som jag hoppas vi får glädjen att umgås ännu mer med under 2015! 
 
Populärt under hela året för båda barnen har varit duplo, lego och pussel.
 
Till sist fick vi en underbar jul hos världens bästa mormor och morfar. Så skönt att bara få landa, vara, äta gott och umgås med dem man älskar allra mest. Tack för en jättebra julhelg! Tomten var en fin bonus. Inga barn blev rädda, bara nyfikna och glada.
 
Glädjen var stor vid middagsbordet. Trots att Edvin mådde lite kympigt och grät och grinade en hel del, så fanns det också många ljusa stunder under julen.
 
Årliga jul-grillningen får avsluta fotokavalkaden. Den var toppen, tyckte vi och även Edvin smilade upp sig.
 
GOTT NYTT ÅR! 
 
 Jag återkommer med min stora nyårslöfte. Som kommer att bli hela 2015 år stora äventyr.

Den senaste tiden...

Kategori: Allmänt

Lite kallare, mycket mörkare... nu är baske mig hösten över och vintern börjar sitt intåg. Det får gärna komma lite snö faktiskt. Varför ska det vara sådär blaskigt och kallt? Det är ju bara geggigt och trist. Allt blir också lite ljusare ju om det är snö på backen. 
 
I helgen har vi haft fullt upp. Fredagskvällen gick i adventpyntar-tecken. Eller ja, vi plockade ut en massa grejer på förrådet och drog in en del annat istället. Och jag fick upp stjärna och stake. I år firar vi jul i Kalmar vilket innebär att jag inte behöver julpynta. Det känns skönt att slippa det, faktiskt. Hoppas mormor tagit fram lite tomtar till vi kommer bara, så att Edvin får se. Ellen skulle nog också sakna pyntet.
 
 
På lördagen var vi i städartagen riktigt. Dammsög och plockade. Bäddade åt våra långväga gäster, i gästrummet. Vi fick användning för vår lilla spjälresesäng också, då Kalles arbetskollega och vän Liam och hans familj kom på besök på kvällen ända ifrån Malta. De ska vara här en vecka men bo på hotell nära jobbet. Helgen spenderade de dock hos och med oss, vilket vi alla tyckte var jätteroligt. Penny är 19 månader gammal men lekte jättefint med Ellen. Ellen är perfekt med mindre barn måste jag säga. Så söt och snäll. Jag hade träffat Liam förut men inte hans fru Jess och deras dotter. Det gick jättebra (och tiden gick som vanligt alldeles för fort när man har trevligt) och vi tog det mest lugnt bara, pratade, åt god mat och barnen som var lite trötta och griniga på kvällen tog ganska mycket av vår tid och uppmärksamhet men vi vuxna hann med lite vuxentid också.
 
 
På söndagen gick vi på en promenad och visade dem omgivningarna, framför allt skogen, eftersom det inte finns någon skog alls på Malta. Visst är det härligt när man kan imponera på folk bara genom att visa dem närmaste skogsbryn med en liten skogssnutt, en stig, lite kottar och blåbärsris, lingonris och plötsligt! Mitt i skogsdungen står där ett präktig råddjur! Det kan ju inte bli bättre! Liam var snabbt upp med mobilkameran. Hoppas bilden blev fin!
 
 
Ellen visade självklart trollets sten också, i skogen. Och så lekte hon och Penny lite i närmaste lekpark också. Penny iklädd Ellens gamla overall. Den kom väl till pass. På Malta behöver man inte vinterkläder direkt, så overallen är nu utlånad tillsammans med vantar och mössor till slutet av veckan. 
 
 
Jess klär fint i min mössa och halsduk. Nu hoppas jag de får en fortsatt härlig tid här i Stockholm. Någon av dagarna ska vi ses för en lunch på stan.
 
Annars har det mest rullat på, här hemma. Vi har de senaste dagarna byggt om ute i tamburen. Vi köpte en jättebillig (100 riksdalen) pax-garderob via blocket och skruvade ner hatthyllan. Tjoffade in den 100 cm breda garderoben och fyllde den med alla våra halsdukar, jackor, vantar och mössor osv. Hatthyllan satte vi sen upp igen på motsatt vägg. Framför garderoben hängde vi upp ett draperi (istället för att ha dörrar på garderoben) och nu har vi plötsligt mycket mer förvaringsutrymme, vilket vi saknat länge. Visst, det blir något trängre men vi ska ju inte direkt stå/sitta där någon längre stund, så vad gör det? Vi köpte också ett skoställ med sittplats överst. Perfekt för barnen och oss andra som inte vill stå böjd över skosnören. Jag har också röjt i våra garderober på övre plan och flyttar runt, runt på alla våra saker. Jag är inte riktigt färdig ännu men det blir nog bra i slutänden.
 
Halloween, förresten. Den paserade rätt obemärkt. Jag hade i år förberett mig bättre och hade godis till barnen som kom och ringde på. Alla utom två (som kom på fel dag, dessutom) fick lite gott i sin tiggarburk. Urtöntig tradition om ni frågar mig men men, barnen tycker det ju är så roligt och det är huvudsaken. Ellen fick inte följa med på "bus eller godis" men hon fick göra pumpalykta!
 
 
Den stod sedan på vår trappavsats i flera veckor och lyste så fint, i alla fall några kvällar innan vi glömde tända den. Det var kul och lagom svårt pyssel även om Ellen tröttnade ganska fort på att tömma den på frön.
 
 
För ett tag sen var vi och hälsade på Hedvig och hennes familj. Vi blev som vanligt bortskämda med massor av gott fika och god middag. Ellen och Ingrid lekte och busade massor, vi drack smarrig vin och Hedvig och jag pratade och pratade, som vanligt medan Martin och Kalle blurrade på sitt håll. (Kolla in Ellens smil!!)
 
 
Vi har också varit en runda till Uppsala och hälsat på familjen Lindgren. Kidsen lekte toppenbra (de är ju tre varav en är i samma ålder som Ellen och de andra två i närheten) och vi åt hemmagjord pizza. Edvin mös i allas famn och det var en jättemysig kväll. Allt för sällan ses vi och det ska jag försöka ändra på. Kommer snart bjuda in dem till oss. 
 
På tal om Edvin så har det ju hänt massor, såklart. Han har lärt sig sitta ordentligt, äter numera hyfsat bra av både välling, gröt, matpuréer av olika slag samt fruktpuréer. Han har dessutom fått två små söta risgrynständer OCH upplevt sin första förkylning.
 
 
Väldigt otydlig bild men mitt i allt dreggel så kan man skönja två precis nysprungna tissingar. 
 
 
Här leker Edvin med Ellens ballong. Det blev en bra övning för rygg och bål kan jag lova!
 
 
Å så har han gått över till sittvagnen! Det är ju toppen att kunna titta sig omkring när man är ute och åker vagn. Det är dock svårt än så länge, att sitta ordentligt. Det blir lätt så att han sakta glider neråt i sitsen. Det gör inte så mycket, är ju bara att sätta upp honom igen.
 
Jag har börjat sticka lite mer och det är väldigt roligt. Än så länge har jag gjort en sjal och nu håller jag på med en ormhalsduk. Bilder på den kommer snart. Jag har också så smått börjat testa min tvål som bara har två ingredienser. Lagerbärsolja och olivolja. Luktar väl inte så värst gott men absolut inte illa och funkar toppen både på hår och kropp. Lite uttorkande kanske, men tror det mest beror på ovana. Det ska bli spännande och se hur mitt nyårslöfte-projekt utvecklas. Jag håller på att knåpa ihop en text om vad det ska innebära och innehålla. Jag kommer att redovisa på bloggen inom kort om detta stora äventyr!
 
 
Även Ellen har gjort nya upptäckter och kan numera knyta rosetter. Så stolt tjej vi har! Hon har verkligen växt den senaste tiden. Det blir nog så, när man blivit storasyster, börjat på största avdelningen på förskolan och man börjar få lite fler kompisar, några äldre, några yngre än hon själv.