I huvudet på Rojsdotter

Nuså, äntligen får jag tummen ur och tid till att sätta mig och blogga lite. Det är however inte enbart tidsbristen som gjort att jag inte skrivit på ett tag. Det är också lusten.... den har inte infunnit sig riktigt. Kanske är det för att jag gått med en hemlighet ett tag nu och denna hemlighet tar upp ganska mycket av min tid, vilket gör att jag inte riktigt har kunnat koncentrera mig på så mycket annat än kursen, Ellen, Kalle och så då den stora hemligheten och detta har lett till att jag inte haft så mycket ideer på vad jag ska skriva om, om jag inte får skriva om hemligheten. Därav bristen på inlägg. Men nu har jag alltså bestämt mig för att berätta hemligheten här på bloggen och nu när man plötsligt ska säga det så känns det väldigt krystat plötsligt men okej.... först en fin höstbild och sen släpper jag "bomben".

 

Kalle och jag väntar barn! Vi kommer att (om allt går väl) i april någon gång få ett nytt litet mirakel att ta hand om och vi är såklart väldigt spända och lyckliga över detta och Ellen förstår lite mer för varje dag som går (även om vi inte pratat så väldigt ingående ännu med henne) att hon ska få en lillebror eller lillasyster till våren. Än så länge är hon mest engagerad i om jag mår illa eller inte, om jag har ont i magen idag eller inte (jag har ganska mycket magproblem just nu och detta påverkar såklart mig och mitt mående/humör) och om jag behöver vila lite eller inte. Hon är väldigt rar och omtänktsam då och då men ibland inte alls förstående! T ex om jag inte vill bära på henne eller när hon vill ligga trampa på mig och magen.... vilket jag inte alls gillar. Jag längtar tills illamåendet och tröttheten ska gå över helt! Det har redan blivit bättre men att åka tunnelbana t ex, är fortfarande en mardröm! Hua så åksjuk jag blir av alla dofter, folk, värmen och ja...farten antar jag. Det är såklart knasigt att känna sig sjuk, samtidigt som man är med om något så fantastiskt en gång till. Det trodde vi ju inte att vi skulle få. Vi hade ju bara tänkt en Ellen....men så började suget komma då många av våra vänner skaffade nr 2 och nr 3, så då sa vi att aaahh vad fasen vi kör... synd att vi inte kom fram till det beslutet innan vi sålde vagn, gjorde oss av med alla kläder, bebisleksaker och barnvagn etc. Nåja, det är ju en förnöjsam hobby för min del att leta efter detta en gång till, så så värst ledsen är jag inte. 

 

Lite annat då?! Jaa, Turkietresan avklarad och vardagen på rutin igen. Ellen cyklar och cyklar, hon kunde helt plötsligt en dag denna förmåga, efter att i månader av väntan (från vår sida) och vägran ifrån hennes sida bara sonika cykla iväg en dag. Tack Anna vår granne för peppning och pushning i rätt ögonblick. Det där med att man kan saker, bara för att man fyllt år, gick hem! :)

 

Jaha, då var man hemma igen då. Två veckor i härligt soliga och sköna Turkiet. Vi har ätit massor med god mat, badat i både pooler och hav varje dag, gått på turkisk marknad och fyndad födelsedagspresenter (kläder) till Ellen och sett otroligt påkostade och bra shower på hotellet nästan varje kväll. Kalle testade även hotellets vattenpark med de sju vattenrutschbanorna men de var alldeles för snabba och branta för små barn så Ellen och vi andra avstod. Däremot har vi gått på hotellets lilla tivoli flera kvällar och åk parisehjulet, draken-bergochdalbanan, flygt flygplan, kört radiobilar, studsat på stora studsmattor och mycket annat. Ellen var i himmelriket tror jag. Hon var väldigt glad i alltihop. Hon har också haft mycket skoj på hotellets barnklubb - Lollipop, där alla barn fick pyssla, rita, dansa, sjunga och leka olika saker varje dag. Som ett avancerat dagis. Perfekt för den soltokiga och bokläsarupptagne mamman och den skuggtokige och bokläsande pappan som inte alls kände för att hänga i lek- och gungparken HELA dagarna. Kalle hade grymt tålamod, tog en bok och satt på lekplatsen och "vakade över" Ellen medan hon roade sig med att klättra, gunga och leka men även han tröttnade ju efter ett tag. Då var den där klubben perfekt. Man kunde bara lämna henne där och hämta upp henne igen en stund senare och hon var mycket mer road av det än att ligga på en solstol hos oss vuxna men vi läste eller pratade strunt. Mina föräldrar var också där (kom några dagar före oss och åkte hem några dagar före oss) och så hade två vänner till dem också åkt ner så vi var sju allt som allt och vi har haft jättetrevligt! Att klaga på var väl kanske att det inte var så varma pooler (man blev kall som tusan om man låg i för länge) och städningen var inte 100 annars var det kanon.

 

I morgon börjar vardagen igen. Kursen som vanligt, dagis som vanligt och jobb för Kalles del. På tisdag ska jag på en anställningsintervju och sen är det Born to move för Ellens del på torsdag. Jag avslutar med lite bilder ifrån semestern i Turkiet.