I huvudet på Rojsdotter

Åsikter, tankar, vardag & fest hos familjen Rojsdotter-Lundqvist.

Nr 10 & 26

Kategori: Tänkt om!

Nummer 10 på listan är väldigt snabbt avklarad. Jag har nämligen ingen bloggfavorit. Jag läser väldigt få bloggar och de jag läser tycker jag om av olika anledningar och läser också av olika anledningar. Med andra ord -Ingen är favorit men alla är viktiga.

Nummer 26 - mina rädslor. När jag tänker efter så är det ganska få saker som jag är riktigt rädd för, på riktigt. Vissa saker oroas jag över eller känner obehag inför, men rädd?! Nej inte egentligen. Händer det så händer det, liksom. Som att jag kommer tappa allt mitt kvarvarande hår, att jag kommer göra bort mig (mer än vanligt) eller att jag ska bli utskälld för något jag har gjort. Eller att jag aldrig kommer få ett jobb utan kommer att gå arbetslös tills jag blir pensionär. 

Vad jag är riktigt rädd för är att bli allvarligt sjuk så att jag inte kan leva ett normalt liv och lite för att dö för ung så att jag inte hinner uppleva mitt liv till fullo eller får följa Ellens uppväxt och liv. Samtidigt är jag rädd för att bli gammal. Vi behandlar våra gamla och sjuka så hemskt illa i dagens samhälle och eftersom jag inte är någon miljonär som kan sätta mig själv på ett lyxhem så är jag rädd för att även jag kommer att hamna på något ruttet hem där man tynar bort och långsamt dör i ensamhet för att man inte får bo tillsammans med den som man spenderat hela sitt liv tillsammans med. Jag är rädd för att något ska hända Ellen eller Kalle eller mina föräldrar. Dem oroar jag mig jämt för, till den grad att det blir lite löjligt ibland för jag tror direkt att något har hänt om Kalle är 30 minuter försenad hem ifrån jobbet eller om min mamma inte hör av sig på en vecka. Eller om hon plötsligt ringer sent på kvällen! Då tror jag att hon ringer för att berätta att pappa eller hon ligger på sjukhus, typ.

Jag är rädd för att bli överfallen då jag promenerar ensam när det är sent och/eller mörkt ute. Det är väl lite medias fel som hela tiden proppar oss fulla med hemska berättelser om våldtäkter och överfall men det händer ju hela tiden och det kan verkligen hända vem som helst! Jag är även rädd för att detta ska hända någon annan som jag känner.

Jag är rädd för krig, terror och alla de hemskheter som våra flyktingar har fått uppleva. Måtte man slippa det!

Jag är rädd för spöken och jag avskyr att bli skrämd, därför tittar jag inte på skräckfilm, undviker mörker och att lyssna på läskiga historier. Jag har jättesvårt för insekter, speciellt spindlar och även om jag inte längre har någon fobi för dem så undviker jag dem. Jag är rädd för mobbing och utanförskap.

Kommentarer


Kommentera inlägget här: