I huvudet på Rojsdotter

Åsikter, tankar, vardag & fest hos familjen Rojsdotter-Lundqvist.

Inte långt kvar...

Kategori: Allmänt

bara några ynka få dagar kvar, sen är det jul. Jag tror julen blir blaskig, det ser så ut. Jag som vill ha mycket snö och 3 minusgrader. Det är perfekt julväder för min del men efter nyår sen kan den gärna försvinna helt. Då vill jag ha bart och torrt, någon enstaka minusgrad och sol, tack. Vi får väl se vad vädergudarna ställer till med. Det enda som egentligen är viktigt är att det är körbart väder den 23:e för då åker mor och far upp och jag vill inte att de ska behöva köra i busväder!

Annars önskar jag mig inte så mycket till jul. Jo, att jag INTE går upp i vikt över julen trots att jag antagligen kommer smälla i mig en massa god mat och en massa godis. Samt att alla får må bra och ha det trevligt under jul och nyårshelgen. Har ni köpt många paket? Blir ni många kring julbordet? Själv har jag köpt väldigt få i år faktiskt, verkligen försökt att inte ta i och att tänka på min ekonomi och sådär. Jag är ju fattig student och dessutom helt utan inkomst efter maj månad. OM jag inte hittar ett jobb, bara så där..... chansen är minimal men inte omöjlig! Det kanske man kan få önska sig av tomten?! Ett jobb. Helst ett 6 timmar om dagen-jobb med full betalning, bra betalt skare va också. Önska får man ju, menar jag.

Runt julbordet blir vi 5 på julafton och 7 på juldagen. Vi var igår och handlade massor med julmat, trängdes med massor av annat folk och klappade på de stora naturtrogna tomtarna som stod här och var i butiken och Ellen hävdade bestämt att den thailändska dockan som stod överst i en stor hög med kokosmjölkburkar med händerna knäppta framför sig, var Lucia. Kalle och jag log och sa att ja, det kanske är en thailändsk Lucia. Varför inte?

Åh, det ska bli fröjdeligt med lediga dagar. Resterande dagar i jul får vi se vad som händer, kanske någon överraskar med en visit. Välkommen, i så fall. Jag ser fram emot ledigheten, umgänge med mina föräldrar som jag inte träffat sen Turkiet-semestern och förhoppningsvis får vi hyfsat väder så man kan vara utomhus också. Oj, det känns som väldigt länge sen jag fick umgås med mina föräldrar. Jag ska seriöst föreslå att de flyttar hit sin husvagn och bosätter sig i den året om. Det vore så härligt att ha dem nära. Då kan man umgås på ett annat sätt. Allt blir liksom lite stressat, fast man inte känner sig ett dugg stressad. Det är som att tiden i sig måste få ta tid. Jag vet inte om ni förstår. Det spelar ingen roll. Jag ska verkligen ta vara på dagarna de är här i alla fall.

Sen har Kalle tagit semester så att vi ska få umgås lite på tu man hand också i mellandagarna. Ellen är på dagis så vi tänkte försöka göra sånt där man annars inte tar sig tid till. Gå på museum t ex, äta lunch länge i lugn och ro, prata utan att bli avbrutna av Ellen, ta promenader om vädret tillåter och lite annat smått och gott. Jag har lite kul idéer på lut men det får ni läsa om sen. Nu ska jag hjälpa Kalle att natta vår trotsiga och supertjuriga 2-åring som absolut vet vad hon vill. Nämligen allt tvärtemot vad man säger till henne. Det är mycket Neeeeej! Med stora bokstäver, här hemma just nu.  

Kommentarer


Kommentera inlägget här: