I huvudet på Rojsdotter

Åsikter, tankar, vardag & fest hos familjen Rojsdotter-Lundqvist.

Med skräckblandad förtjusning

Kategori: Ellen

Ellen har nu börjat ställa sig upp själv om hon bara har något att luta sig mot så tar hon tag och drar sg upp. Det är jättespännande och måste utövas i stort sätt hela tiden. Själv är jag nervös att hon ska göra detta i ett obevakat ögonblick (självklart kommer det hända) och ramla men samtidigt är det jätteroligt med ett sådant framsteg. Nu behöver man inte hjälpa henne upp eller hålla i henne! Hon har däremot inte riktigt klurat ut något smidigt sätt att sedan tar sig där i från. Att bara landa pladask på rumpan i liksom inte hennes stil, verkar det som. Frustrerad står hon och gnyr/gråter tills man kommer och hjälper henne ner i sittande/krypande ställning igen.

vid tröskeln till sitt rum

I doppresent fick Ellen en gåvagn av sin morfar och mormor. Den har vi nu introducerat för lilla snuttan som med skräckblandad förtjusning stod vid den igår. När hon sedan insåg att den faktiskt rörde på sig blev hon jätterädd och började gråta. Samtidigt var det ju så väldigt roligt och spännande så hon kunde ju inte låta bli den ändå utan (till vår lättnad och glädje) hon skulle på´t igen. Hon till och med gick ett par steg med den men det var väldigt otäckt, fast pappa var precis bakom. Tittar man noga på bilderna så ser man att hon har förflyttat sig en 2-3 steg ungefär. Tyvärr fick jag inget fint kort på när hon höll upp foten (det gjorde hon högt, högt vilket såg jättekul ut).

med gåvagn  med gåvagn2  med gåvagn4  med gåvagn5

Visst ser hon mäkta stolt ut, trots tårarna? Hon till och med släpper handtaget med ena handen ibland. Men läskigt var det!

med gåvagn3

Jag ska prova om hon vill gå idag igen när hon har vaknat ifrån sin lunchlur. Eller först måste vi nog ut i fina vädret en stund och leka i någon park eller nåt. Egentligen vill jag till lotten men kroppen säger ifrån med värk. Det är i och för sig positivt för Ellen, då blir det mer lek och stoj för hennes del, hon slipper sitta i vagnen eller på en filt där ute. Det är inte riktigt lika roligt där ute längre eftersom hon nu vill krypa över större område och dessutom är mer rörlig rent allmänt. Jo, när man får smaka på jordgubbarna så går det bra att vara där!

Kommentarer


Kommentera inlägget här: