I huvudet på Rojsdotter

Jaha då är det inte många dagar kvar tills vi åker tillbaka till Sverige igen och resa hem-ångesten har redan börjat krypa på mig. I natt lite över 03 så åker mina föräldrar till flygplatsen. Deras semester började lite tidigare och med andra ord avslutas den också lite tidigare. Vi har 3 dagar kvar och nu ska jag försöka njuta ännu mer (om det är möjligt) för sen börjar allvaret när vi kommer hem. 

Kalle och pappa var på utflykt igår och åkte till ett berg som heter Tahtali (ca 700 m först med buss) där de sedan åkte en stor linbana upp till över 2365 m. Det hade varit en storartad upplevelse att åka den där linbanan sa de. Lite läskigt också. Mamma och jag var kvar hemma på hotellet med Ellen. Efter lunch ungefär så tog vi sen en taxi in till den stora marknaden i Kemer som är varje tisdag. Det var varmt så in i helsanfy men själva marknadsstånden hade spända vävar över sig, så där var det lite svalare men vi svettades som grisar när vi gick där och fluktade på väskor, dåliga kopior av diverse kläder och lite bättre kopior av dito. Vi såg massor av snygga kläder men tyvärr fanns det inte mycket i min storlek. Jag köpte däremot en handväska. Min mamma köpte en söt dress till Ellen och sen så kollade jag länge på ett par brallor till Kalle. Självklart var det pruta som gäller och jag tror faktiskt att jag är rätt bra på det. Väskan ville han ha 60 lira för men jag fick ned den till 30 vilket är ca 150 kr. Byxorna till Kalle ville försäljaren ha 75 lira för men jag sa 30 hela tiden. Han blev till sist skitsur och skakade på huvudet. När jag inte gav med mig så stoppade han byxorna i en påse och sa okej, 35 lira. Nej, sa jag och började gå där i från. Då kastade han påsen på mig och gapade och skrek lite åt mig sen sa han typ “men ta dem då” och vände sig till nästa kund. Min mamma stod en bit ifrån och tittade på ett armband och jag gick bort till henne och berättade om det hela. Vi stod så där och väntade på att han skulle komma och säga att han ville ha sina pengar men han kom aldrig så till slut så gick vi bara. Så fräcka är vi smålänningar. De byxorna vart alltså gratis. För att döva lite dåligt samvete så fick taxichaffören extra dricks.

Idag var det min mammas och min tur att åka på utflykt. Jag bjöd henne på delfinshow i Belek som födelsedagspresent ifrån mig och Kalle, för hon fyllde ju år 1 sept. Vi åkte buss en jättelänge men till sist var vi framme (efter 2 timmars långsamt åkande) vid delfinariet. Själva showen var jätterolig och bra. Det var först 2 vitvalar som var jätteduktiga. Stora och fina var de. Sen kom det in världens charmigaste valross. Hon hette Sally och körde först lite aerobics med sin tränare. Den gjorde armhävningar, situps och allt möjligt. Sen spottade den vatten på publiken, gjorde kul fisljud, blåste såpbubblor, sjöng och allt möjligt annat. Själva delfinerna (två flasknosdelfiner) som ju är min mammas favoritdjur, var dock inte mycket att hänga i julgranen. Vi fick för oss att det var för att de efter showen skulle simma med olika personer som hade betalat extra. Överlag var det mycket kommers och det skulle fotas med privatpersoner mitt i showen mot betalning, så klart osv. Det var en av valarna som målade en tavla också som de sedan auktionerade ut. Antagligen kostar det massor att hålla det där stället men det kändes ändå lite snopet att kalla det delfinshow och så var det de som man fick se minst av. Sen den långa bussresan hem igen. Nåväl, det var en kul show trots allt. Synd bara att det inte fanns lite gosedjusdelfiner eller liknande som jag kunde ha köpt till Ellen. Konstigt också tycker jag, det borde väl sälja som smör, kan man tänka.

Ellen var kvar hemma med Kalle och pappa och de hade badat och lekt hela dagen men hon har fått diarre stackarn och var lite smådeppig i kväll. Antagligen har hon ätit för mycket frukt för hon fullkomligt slukar allt i frukt och grönsaksväg. I morgon ska vi så äta frukost själva, utan mina föräldrar och det känns lite märkligt och lite sorgligt också. Det har varit både roligt och skönt att ha dem här. Samtidigt är det lite spännande att ha några dagar själva också. Ellens födelsedag på fredag skall firas med ballonger och lite så där. Själva kalaset tar vi på söndag sen när vi är hemma igen.

Okej, kort, väldigt kort; horisontalläge, hett, mätt!

Lite längre version; vi solar, badar, äter massor med god mat och slappar i skuggan i stort sätt hela dagarna. Det är såå skönt och jag har nästan dåligt samvete över hur förträfligt bra vi har det. Hotellet är jättefint, det är byggt 2008 så det är inte ett dugg slitet heller och omgivningarna är jättefina med trädgård och väldigt fint poolområde och bakom hotellet ser man bergskedjan sträcka ut sig. Och så havet precis vid baren. Det är så vackert!

Okej, det är jobbigt att ta sig ner i havet då det är ganska så grusigt och stenigt. Ingen sandstrand direkt men stenarna är vackra och jag kommer väl som vanligt samla på mig några kg. Ellen stortrivs och är på bästa humör för jämnan. Det finns ett lekhus med massor av leksaker, några som även så små som hon kan leka med. Hon har badat både i barnpoolen och i havet nu varje dag och älskar det! När vi är vid poolen sitter hon på kanten och så räknar vi till tre och sen hoppar hon i. På så sätt har hon nu lärt sig säga ett, två, tre, om än lite otydligt men snacka om kul ändå! I havet får hon bada i sin flotie, den är jättebra. Kalle och jag har snorklat lite idag men det är bara sten och några få småfiskar. Min pappa testade snorkla lite också. Svårt, tyckte han och det är det ju också, i början innan man får in rätta tekniken. På stranden finns det även en slags sandlåda med massor av beachleksaker så där hänger Ellen och andra småbarn. Hon är supertuff och kutar omkring som om hon ägde stället i mellanåt. Hon hejjar och “snackar” lite med vem som men ibland är det barn eller vuxna som hon blir lite blyga för. Fotografen som springer runt och fotar folk hela dagarna och sedan säljer till sen t ex, är Ellen förbannad på. Han är för närgången, tycker hon. Över lag är det så att hon gillar folk bäst på avstånd och allra helst de som inte bryr sig om henne. De vill hon leka och prata med. Väldigt många kommer fram och klappar, pillar och pussar på henne som om hon vore allmän egendom och jag börjar tröttna lite faktiskt.

Vi äter så himla mycket god mat här på hotellet. Det är all inclusive så det finns mat i varje hörn av olika slag och snacks där i mellan. Allt inhemskt i spritväg är också inkluderat så det dricks en hel del öl och raki (av Kalle o pappa) medan jag och mamma smuttar iste och annat smarrigt. De kommer med vattenmelon ner till stranden och all deras frukt och grönt smakar fantastiskt. Så mycket mer än hemma i Sverige. Med andra ord så har vi det förbannat lyxigt. Ellen äter mycket av maten på buffén både till lunch och middag och älskar den. Det är ju mycket roligare och godare att äta samma som mamma och pappa, så klart.

Igår fyllde min pappa 60 år och vi firade detta med att gå ut på en restaurang inne i stan i Kemer. Casa la luna hette stället och var bra men jäklar vad länge vi fick vänta på vår mat. Som mamma sa, man hann ju tappa sugen helt. När maten till sist kom var den dock jättegod. Vi hade då väntat 1½ timme, så vi var ju väldigt hungriga. Efteråt kikade vi lite i butikerna och jag hittade en snygg handväska men köpte den inte. Jag var inte på pruthumör och då är det ganska så kört, för det är alltid överpriser. Väskan kostade 35 euro, sen 25 och när vi lämnade butiken kostade den 20 men jag sa ändå nejtack. Vi har även köpt blöjor och de kostade som hemma men var parfymerade!! Läskigt. Samt våtservetter, även de med parfym samt ett balsam som visade sig vara shampoo. Det verkar som att det är lite lyx med sånt som conditioner, här.

Ja, ungefär så flyter dagarna på. Vi gör inte så mycket. Vi solar en stund, äter lite, sätter oss i baren och pratar lite och tar en kaffe eller öl, leker massor med Ellen, äter igen, går omkring lite, badar massor i havet och lite i poolen, kikar lite i stan och äter lite så klart. Tyvärr kan jag inte ladda upp bilder här för internetuppkopplingen suger! Så ni får nöja er med text, så länge.