I huvudet på Rojsdotter

i alla fall känns det som att vi inte är annat men lite andra saker har vi trots allt hunnit med emellan snorpapperstäd och spytorkande samt tvättande av nerspydda sängkläder. Bland annat har vi besök Astrid Lindgrens barnsjukhus, ätit god söndagslunch hos härliga vänner, gått på flera fina vårpromenader, haft intressanta diskussioner med en mycket intelligent 2½-åring, själv åkt på en dunderförkylning med tillhörande bihåleinflammation och öronont OCH fått jättefint på vår altan. Blandad kompott med andra ord!

Vi börjar med torsdagsnatt 04.00 då Ellen (som ligger mellan oss) vaknar, hostar och sedan spyr ner hela sängen. Stackars liten och stackars Kalle som fick gå upp och ner till tvättstugan! Själv badade och torkade jag barnet och la henne att sova vidare. Jag stannade sen hemma med henne på fredagen. Hon fortsatte att kräkas och jag ringde till 1177 för att snacka lite kring detta med 3 magsjukor i så tät följd samt att Ellen klagar ofta på magont. De sa; åk in. Jag ringde då Astrid Lindgrens och de sa samma sak, så kl. 13.00 var vi där och fick sitta och vänta med lite vätskeersättning. Ganska snart var det dags för blöjbyte och en kvart senare var det dags igen...sådär höll det på! Kl. 17.00 ungefär (Då hade även Kalle kommit till akuten.) hade vi bytt 7 blöjor sedan 11.45 och vi fick äntligen träffa läkaren. Det var en tjej i vår ålder som var jättebra med Ellen. Ellen i sin tur var superduktig! Tyst och allvarlig drog hon upp tröjan så att doktorn fick lyssna och klämma. Hon vinklade huvudet så att doktorn kunde titta i öronen och till sist godtog hon att bli klämd på magen, få en spatel intryckt i munnen och därefter sa doktorn: nämen vilken snäll tjej, vad har ni gjort med henne!? Då blir man väldans stolt faktiskt!

Ellen och jag gick till körsbärsträden i området och tittade lite. De är så vackra nu när de blommor. Man behöver inte alls åka till Kungsträdgården!!







På lördagen hade sedan Ellen hög feber, väldans hosta och var allmänt dunderhängig. Vi kunde därför parkera en nöjd och lugn unge i soffan samtidigt som vi fick städa altanen i lugn och ro. Där blev så fint och Kalle gjorde ett hästjobb, då jag själv började känna mig lite småhängig redan då. Valborg blev lugn och stillsam, vi gjorde inget speciellt, Kalle jobbade till sent, vi åt en god middag och Ellen var fortfarande risig. Jag har hunnit med att rensa ena lotten och så det mesta som skulle i den. 1 maj tillbringade vi hos Eva och Tommy där vi fick en supergod lunch bestående av lammgryta och potatis samt goda grönsaker. Såsen var magiskt god! Vi tog en långpromenad, lekte på lekplatsen med Ellen och jag började blir riktigt risig, så jag kände mig lite småynklig fram på eftermiddagen men vi åkte ändå till Hornbach på hemvägen och köpte en pump och lite krukor till baksidans lilla fontän och till altanen. På onsdagen var jag sen uppe med tuppen och åkte till jobb. Där satt jag och snörvlade och hostade hela dagen. Kl. 15.30 sa de åt mig att åka hem och det var nog tur det för sen bröt det ut ordentligt. Igår låg jag helt däckad i soffan/sängen. Orkade hämta Ellen med bil på dagis samt laga middag men det var allt! Idag har jag fortfarande ont och är öm i hela vänstersidan av ansikte och hals samt har ont i öronen. Mest vänster sidan och jag nyser och snorar som en galning ännu. Värst är nog ändå att vänster öga rinner hela tiden. Sjukt irriterande och suddigt ser man! Jag känner mig dock bättre idag än i går och jag hoppas bli riktigt pigg i morgon för det är planerat besök ifrån Hedvig, Martin och lilla Ingrid men vi får väl se.

Så, nu är ni lite uppdaterade. Här på slutet kommer lite mobilbilder till....



Ellen ville promt dricka sin yoggi i glas. Det blev fint!



En av alla de krokusrabatter som finns i området. Det är superfint här just nu!



Nya favoritstället att leka på: Båten ett par hundra meter bort.

Ellen gör mycket framsteg just nu, tycker jag. Hon växer ganska mycket och så pratar hon mycket om allt mellan himmel och jord. Kan räkna saker, i alla fall till 5 förstår hon. Inte bara räkna rakt upp och ner, det har hon kunnat lääänge. Men att säga hur många fingrar man håller upp tillsammans och så där. Vi pratar mycket magont och plåster och sjukdomar och hon frågar alltid hur vi mår, om vi har feber osv. Så det är nog lite av bearbetning här hemma efter allt som hänt den senaste tiden och dockor och annat får medicin (det vill hon också ha!), täcke och plåster. (Jag blev ju opererad också, för ett tag sen....)

Hon håller stenkoll på lördagarna och att det då är OK att äta godis och dricka te.

Hon har lärt sig att mormor heter Karin och morfar heter Roy och att farfar han heter också Björn (precis som Kickis Björn). Hon berättar gärna vart Eva och Tommy bor och vart mormor och morfar bor osv. Häromdagen ville hon veta mer än Kalmar, alltså adresserna till olika personer och så sa hon att -"vi måste hälsa på dem så de blir glada och får födelsedag." -"Då får vi pussas och kramas.... och äta tårta.... allihop har födelsedag då!" Ungen är härlig!! och trotsig!! I dag var det världskrig vid frukostbordet för att pappan inte hade skurit bort tillräckligt mycket kant på mackan. Jesus vilket liv! :) Sen skulle hon absolut inte äta eller sitta i sin stol.

Min bestämda, kloka, arga, goa lilla tjej!



På stenletarjakt!