Julen var jättetrevlig och ja, den är ju inte slut ännu men idag har det känts lite mer som en vanlig dag ändå. Jag, mamma, Ellen och Kalle har varit i den stora Bromma Blocks-gallerian och reashoppat massor av fina kläder. En jacka och ett par gosmys-brallor till mig och Kalle köpte en mössa (bara) och till Ellen blev det lite nya pyjamasar och någon tröja ifrån oss och så köpte min mamma en jättefin overall och massor av tillbehör (mössa, vantar osv) samt flera fina tröjor. Ska försöka lägga upp lite bilder på alla fina kläder vi köpte då och på hennes julklappskläder. Hon har fått massor! av kläder i julklapp.
Julafton firade vi med mina föräldrar och tomten kom på besök. (Grannens farfar) Och igår var även svärfar och hans sambo här på besök. Då körde vi traditionsenligt grillning. Vi gick inte långt men det är ändå mysigt att komma ut, få grilla lite och dela traditionen med Björn o Linnea också! Bra att vara vid lekplatsen. Ellen kunde både gunga och leka medan vi grillade färdigt korvar och även jag och farfar Björn hade roligt. Vi gungade gungbräda!
På julafton var vi ute o lekte lite också och hittade ett roligt tåg som hade en tunnel. Ellen utforskade!
Sötnosen tyckte det var jätteroligt!
Här busas det i soffan med mormor och morfar. Ellen har varit så glad och tillfreds nu när alla är samlade.
I morgon ska vi till Vällingby C och byta min lavalampa som jag fick av pappa i julklapp. Den verkar inte fungera som den ska nämligen. Annars blir det nog ganska lugnt. Och till nyårshelgen verkar det som att vi blir ett litet gäng i alla fall till sist. Det har gått lite rundor men nu så verkar det som att det kommer upp lite vänner både från Skåneland och Norrköping. Jätteroligt!
Nej, nu ska jag ner och titta lite på tv:n tillsammans med övriga i familjen. Ha en fortsatt trevlig jul! Hej så länge.
bara några ynka få dagar kvar, sen är det jul. Jag tror julen blir blaskig, det ser så ut. Jag som vill ha mycket snö och 3 minusgrader. Det är perfekt julväder för min del men efter nyår sen kan den gärna försvinna helt. Då vill jag ha bart och torrt, någon enstaka minusgrad och sol, tack. Vi får väl se vad vädergudarna ställer till med. Det enda som egentligen är viktigt är att det är körbart väder den 23:e för då åker mor och far upp och jag vill inte att de ska behöva köra i busväder!
Annars önskar jag mig inte så mycket till jul. Jo, att jag INTE går upp i vikt över julen trots att jag antagligen kommer smälla i mig en massa god mat och en massa godis. Samt att alla får må bra och ha det trevligt under jul och nyårshelgen. Har ni köpt många paket? Blir ni många kring julbordet? Själv har jag köpt väldigt få i år faktiskt, verkligen försökt att inte ta i och att tänka på min ekonomi och sådär. Jag är ju fattig student och dessutom helt utan inkomst efter maj månad. OM jag inte hittar ett jobb, bara så där..... chansen är minimal men inte omöjlig! Det kanske man kan få önska sig av tomten?! Ett jobb. Helst ett 6 timmar om dagen-jobb med full betalning, bra betalt skare va också. Önska får man ju, menar jag.
Runt julbordet blir vi 5 på julafton och 7 på juldagen. Vi var igår och handlade massor med julmat, trängdes med massor av annat folk och klappade på de stora naturtrogna tomtarna som stod här och var i butiken och Ellen hävdade bestämt att den thailändska dockan som stod överst i en stor hög med kokosmjölkburkar med händerna knäppta framför sig, var Lucia. Kalle och jag log och sa att ja, det kanske är en thailändsk Lucia. Varför inte?
Åh, det ska bli fröjdeligt med lediga dagar. Resterande dagar i jul får vi se vad som händer, kanske någon överraskar med en visit. Välkommen, i så fall. Jag ser fram emot ledigheten, umgänge med mina föräldrar som jag inte träffat sen Turkiet-semestern och förhoppningsvis får vi hyfsat väder så man kan vara utomhus också. Oj, det känns som väldigt länge sen jag fick umgås med mina föräldrar. Jag ska seriöst föreslå att de flyttar hit sin husvagn och bosätter sig i den året om. Det vore så härligt att ha dem nära. Då kan man umgås på ett annat sätt. Allt blir liksom lite stressat, fast man inte känner sig ett dugg stressad. Det är som att tiden i sig måste få ta tid. Jag vet inte om ni förstår. Det spelar ingen roll. Jag ska verkligen ta vara på dagarna de är här i alla fall.
Sen har Kalle tagit semester så att vi ska få umgås lite på tu man hand också i mellandagarna. Ellen är på dagis så vi tänkte försöka göra sånt där man annars inte tar sig tid till. Gå på museum t ex, äta lunch länge i lugn och ro, prata utan att bli avbrutna av Ellen, ta promenader om vädret tillåter och lite annat smått och gott. Jag har lite kul idéer på lut men det får ni läsa om sen. Nu ska jag hjälpa Kalle att natta vår trotsiga och supertjuriga 2-åring som absolut vet vad hon vill. Nämligen allt tvärtemot vad man säger till henne. Det är mycket Neeeeej! Med stora bokstäver, här hemma just nu.
Idag gick Ellen sitt allra första luciatåg och hon var bedårande söt! Ja, det var de väl allihop men Ellen var verkligen urgullig. De var alla så duktiga och fast vi föräldrar vinkade och höll på så stod de kvar/satt kvar och sjöng så gott de kunde. Och oj vad de kunde, sen! Jätteduktiga! Vi har ju hört Ellen öva här hemma de senaste veckorna, så vi visste ju en del men det var verkligen över förväntan med tanke på deras ålder!
Ellen vart lite ledsen då de lämnade lokalen. Hon trodde att mamma och pappa som hon ju hade sett där långt bak i lokalens dunkel, hade försvunnit! Hon blev lite ledsen men det gick fort över och vi fikade lussekrans och tog lite kort. Man fick bara ta kort på sitt eget barn och bara efter själva föreställningen. Detta var alla på dagiset noga med att berätta och vi blev påminda 3 gånger innan själva föreställningen. ÄNDÅ var det några som satt och filmade och tog kort!? Jag blev faktiskt heligt förbannad. Man måste väl som vuxen människa både visa hänsyn, respekt och vara ett gott föredömme ändå! Jäkla människor. Dessutom hade en storvuxen karl mage att svara i sin mobiltelefon mitt under sången och sen stå och prata högt, vitt och brett i den i säkert 2-3 min innan han makligt la på. Vi hörde hans konversation bättre än sången. Jag kunde såklart inte knipa käft utan säger åt honom att gå ut om han tvunget måste tala i telefon, samtidigt som jag håller tummarna att min telefon inte ska börja ringa i väskan. Det gjorde den inte, tack och lov!
Trots att vi sagt till flera gånger att Ellen inte äter sötsaker eller dricker saft, så lockade en av fröknarna med just detta då hon vart lite ledsen. Återigen kokade jag men höll tand för tunga. Tog Ellen ur hennes famn och gick in till de andra. Där fick Ellen vatten och så fick hon smaka en liten bit lussebulle. Sen var hon mer än nöjd och vi begav oss hemåt.
Hemma väntade tråkiga nyheter. 3 nej tack-mejl. Åh, så jobbigt detta med LIA är! Alla jag sökt till har tackat nej eller inte ens svarat på mitt mejl. SUCK! Vad gör jag om jag inte hittar en praktikplats?! Jag försöker att inte deppa ihop och bli ledsen men det är svårt faktiskt. Jag vill ju ha en bra plats, en som helst leder till jobb också, såklart. Det verkar omöjligt men jag hoppas inte det. Jag får väl ta nya tag i morgon, skicka iväg några fler ansökningar och ringa lite fler samtal. Tungt efter all negativ respons men jag ger inte upp ännu!
I går städades det och sen var grannarna in ett tag på en kaffe och lite snack i kökssoffan medan Ellen och Alfred lekte och stojade. Ellen blev faktiskt lite blyg och nästan rädd för Alfred för han vill både hålla handen, kramas och pussas! Oj, farlig kille det där, bäst att hålla sig borta tänkte nog Ellen. På eftermiddagen klädde jag granen faktiskt och satte upp det lilla pynt jag har i form av tomtar och dylikt juligt. Jag har genom åren förlorat, tappat bort och kastat. Nu har jag inte så mycket men det räcker! Julen kommer ju ändå liksom och det är ju inte så att det fattas prylar i vårt hem direkt! Snarare tvärtom då!
Så här ser granen ut i år. Förra året var blått och silver. I år blir det rött och guld. Någon julestjärna (som är tillräckligt snygg) har jag inte hittat så det fick bli en luva på toppen. Det funkar det med!
Idag tog vi en promenad till Coop för att lämna tillbaka ett par stövlar som vi köpt i för stor storlek till Ellen samt en ljusslinga. Sprillans ny men ändå trasig, gud så trist! Och killen bakom disken svarade bara att: jamen då får man ju byta ut lamporna! Men hallå!? Jag blänger på honom (bakom Kalle som snällt står och lyssnar) och utbrister: Va fan, vi har ju precis köpt den! Ska den inte ens hålla att sätta upp eller?! jätteargt och drar sen därifrån och hämtar en kundvagn, en såndär med bil frampå, så Ellen har nåt att roa sig med! Det hade tydligen tagit skruv för sen hade det inte varit några problem att lämna tillbaka slingan. Kalle skämdes nog en aning för mig men det struntar jag i. Saker ska väl funka ändå!
När vi hade handlat lite grejer som fattades hemma styrde vi kosan mot utgången men då fick Ellen syn på en (som hon kallade den) "hallikoppel" som hon prompt skulle åka. Kalle lyfte upp henne i flygplanet och jag la i en peng. Nöjd unge! I somras i Turkiet blev hon rädd då morfar stoppade in henne i en helikopter men nu var det roligt tyckte hon. De växer, de små liven.
Väl hemma igen blev det lunch och en liten sovstund för Ellen som faktiskt, hör och häpna, somnade med en gång i sin säng. Annars har det varit traggligt med läggning den senaste tiden. Nya sängen är supercool och fin, ända tills det är sovdags, då gillar hon den inte alls. MEN det går lite bättre för varje gång, peppar peppar.
I kväll blir det paj till middag och Kalle ska göra risgrynsgröt senare. Det är mums det. Pajen innehåller svamp som vi plockade för ett tag sen här uppe i vår skog, lök, spenat, bacon, paprika, tomat och oliver. Det blir nog gott. Med ost och äggstanning blir det mesta gott, eller hur!?
