Här är inte så muntert just nu och det är endast för att vi inte blir av med lägenheten. Eller ja, nu ska vi inte kasta in handduken ännu men man blir ju helt nojig av att gå och vänta. Inget händer ju! Vi hade visning i söndags och i måndags. På söndagen kom det 12 stycken varav 9 skrev upp sig på intresselistan. På måndagen kom 3 men det var ingen av dem som var intresserade. Sen har vi haft en extra visning igår (så jag fick återigen fejja och städa och pynta) och denne kom från Jämtland, så henne hoppades vi på. Det visade sig att hon inte var så förtjust trots allt!? Så det är ingen som budar! I dag skall den visas extra ännu en gång. Vi får hoppas på lite flyt nu så att det blir en budgivning. Tänk om vi inte blir av med den!? Om vi inte får ens vad vi lagt ut för den!?  Det vore i så fall första gången för oss. Vi har ju sålt 3 andra ställen med vinst. Nu är det ju ganska mycket mer pengar det handlar om denna gången, vilket gör det hela mer ångestframkallande än någonsin förut.



Vi försöker liva upp stämningen lite och firar Kalles namnsdag. Han heter ju även Wilhelm, så det var lätt fixat. Jordgubbar och lättvispad citrongrädde. Mums! Och jag försöker glädja mig åt att jag varit på ännu en anställningsintervju (bara att få komma så långt bland 100-tals sökande anser jag är en bedrift) som kändes helt okej, på ett jobb som verkar intressant men kanske lite mastigt för bara en person. Vi får se vart det slutar. På måndag är det dags för ännu en intervju. Denna gång på ett städbolag. Får se vad det kan bli av det. I eftermiddag får jag hålla mig undan så mäklaren kan visa och det är passande nog fika på dagiset idag. Perfekt!