Vill inte vara ensam
Kategori: Allmänt
Vi åkte in till slussen och mötte upp Kalle o Björn. Vi gick till Stadsmuséets café och åt lunch. Jag tog asiatisk kycklinggryta med ris, Kalle tog strömming & potatismos och Björn tog en paj. Allt var gott. Ellen vaknade lagom till vi gick in på caféet men var glad och nöjd under hela lunchen.
Efter att vi sagt bye bye till grabbarna gick vi en runda på Hornsgatan. Ellen somnade igen och jag tittade lite på barnkläder. Det ligger flera stycken barnklädesbutiker på rad där och de säljer så himla coola och fina saker och kläder. Dyrare än Kappahl och H&M men å andra sidan lite mer originella saker. Jag mötte upp Jenni och vi gick vidare, tittade på lite av varje och jag köpte en superfin velourdräkt till Ellen i en av butikerna. 195 kr bara. Tycker inte jag är dyrt, för det är ju som både tröja och byxa, fast i ett stycke. Sen letade vi fik, hittade ett vid Mariatorget där jag matade Ellen och vi drack lite the/latte innan vi sa hejdå. Jag gick sen ner till Medborgarplatsen för att ta gröna hemåt.
Väl hemma ringde Ellens farmor för att tipsa om några utbildningar, så det får jag googla på senare. Kan vara intressant, även om det inte riktigt är läge för det just nu.
Ellen har varit jätteledsen och klängig de senaste dagarna. Hon har någon slags seperationsångest, skulle jag tro. Kalle duger inte heller knappt, utan det ska vara jag. Jag försökte städa lite nu när vi kom hem men hon grät så fort jag lämnad henne ensam i rummet. Det gick bra att dammsuga vardagsrummet och möblera om lite där. Hon gnällde några gånger men då gick jag bara fram till henne och busade en liten stund och fortsatte sen. Men när jag skulle ta köket osv. blev det ett herrans liv. Hon började gnälla direkt, sen gråta och till sist var det bara illvrål som gällde. Jag dammsög lite halvdant och sen har jag bara fått sitta med henne i famnen, annars börjar hon gråta igen. När hon till sist somnade satte jag mig vid datorn. 10 minuter senare vaknar hon och blir jätteledsen för att jag inte är där längre. Jag får snart krupp på henne. Förlåt men jag tycker det är jättepåfrestande att inte kunna lämna henne ensam på golvet med leksakerna en liten stund så att jag kan diska, gå på toaletten eller nåt annat jag behöver eller vill göra! När det inte har varit något större problem förut så har man ju vant sig vid att hon är ganska så självständig och tuff av sig. Plötsligt måste man "hålla henne i handen" HELA TIDEN. Vi kan inte ens vara i samma rum utan hon måste vara i min famn för att hon ska sluta gråta.