Ellen jollrar, snackar, blarrar och blurrar då och då under dagarna och nya ord (läs ljud) kommer ur henne titt som tätt. Det är väldigt roande och glädjande att höra henne "prata" och allra helst på skötbordet vill hon berätta saker! Långa historier och man kan inte låta bli att undra vad det är hon försöker kommunicera. Kul låter det i alla fall och de dagar hon inte säger så mycket blir man nästan ledsen.

Härom dagen vände hon sig runt på mage flera gånger men det har inte upprepats sen dess tyvärr. Konstigt att det är så där. Jag trodde liksom att hon skulle fortsätta med det för alltid nu men det verkar helt ha kommit av sig. Nåväl, det gör ju ingenting. Hon gör väl om det när hon känner sig redo. När jag hjälper henne på traven går det hur lätt som helst men på egen hand är hon inte intresserad av att ens försöka. Hon börjar även tröttna lite smått på sitt gym nu. Funderar på om det är hela grejen eller leksakerna i det som hon tycker är tråkiga? Rätt var det är kör hon en runda och skramlar och lever rövare en bra stund men sen blir det tyst och hon ligger bara och tittar på något annat. För det mesta börjar hon dock att gnälla lite förstrött ganska så med en gång man lägger henne där under. Hon låter missnöjd helt enkelt. Det tolkar jag som att hon är trött på det.

Något som är väldigt roligt dock är att guppa och hoppa i mammas knä eller sitta på mammas mage och busa. Det tråkiga är att hon nästan alltid kräks när man busar med henne på det viset. Så fort man blir lite snabb i rörelserna, kanske killar henne eller skumpar henne upp och ner lite så kommer det upp. Synd när hon gillar att leka på det viset!



Pyjamasen på men det är inte riktigt dags för läggning. Först måste man busa lite! En kräklapp kan bli en väldigt fin mössa! Så kommer pappa och fotar, just när man har som roligast! Hej hej, kameran!